Gator, gränder och gårdar

Gator, gränder
och gårdar
i Strängnäs;
trästaden som
överlevde
branden 1871 och vackra byggnader därefter.
Balkongfägring  Augustiblommor på en balkong i brf Kapellet nedanför Domkyrkan. Biskopsgränd  Biskopsgränd med t.v.  infart  till Domherren Kyrkans Hus. I bakgrunden domkyrkan. Biskopsgränd mot Mälaren  Biskopsgränd från Lektorsgatan mot Mälaren. Biskopshuset  Biskopshuset vid Lektorsgatan uppfördes 1650 och är än idag bostad åt biskopen. Biskopshuset vid Lektorsgatan  Biskopshuset uppfördes 1650 och är än idag bostad åt biskopen. Den gula, bortre delen av byggnaden utgör tiondeladan där biskopen förvarade den lön han fick in natura. Längst bort Paulinska huset.
Centrum  Vy från Domkyrkans torn mot centrum, mars 2015. Curmanska huset - Norra Strandvägen  Det nästan kvadratiska östra hörnet av det gamla Strängnäs (Storgatan-Kyrkogatan-Mälaren) bildar en stadsdel, som fått namnet Kungsberget. Efter branden 1871 schaktades toppen av berget bort och bebyggdes efter en modern rutnätsplan. Fortfarande heter ett av kvarteren Kungsberget.  Branden ödelade samtliga gårdar på Kungsberget. Thure Annerstedt (biskop i Strängnäs 1881–1889 och riksdagsman) lät på grunden av det nedbrunna Strömbergska huset bygga det ståtliga Curmanska huset, som bildar ett vackert landmärke vid inseglingen från stockholmshållet. En av de efterkommande ägarna, Gerda Roos-Boberg, donerade huset till en stiftelse för att drivas som ett ”hem för behövande blinda”. Av någon anledning genomfördes inte detta. När huset på 1970-talet köptes av friherrinan Christina Wrangel på Säby, genomfördes en omfattande och varsam renovering av huset. (Källa bl a: Strängnäs Gilles årsskrifter och Hasse From: Koppar-Pelles och andra Strängnäsgårdar). Det s k byxhörnet vid Hopitalsgatan/Storgatan  Hörnet Hospitalsgatan/Storgatan har kallats Byxhörnet, eftersom det var en samlingsplats för stadens unga män. Strengnäs Tidning rapporterade 1916 att det var populärt bland ungdomarna att peta av hattarna på förbipasserande damer. Hörnhuset byggdes 1901. Stan enda apoteket låg här mellan 1926 och 1954, då det flyttades till Järnvägsgatan. Domkyrkan  Domkyrkan plåtad från Stenby skans. Domkyrkan i kvällssol  Efter en hel dags regn bröt solen genom montäcket och belyste domkyrkan en kort stund vid 22-tiden.
Domprostgränd  Vy från Östra Strandvägen genom Domprostgränd. Domprostgränd – Peder Jonae gård  Peder Jonae gård vid Domprostgränd, målarskola på 1940-talet. Domprostgården vid Domprostgränd  Domprostgården vid Domprostgränd Efter kvällsdoppet  Efter kvällsdoppet vid Norra strandvägen. Eskilsgatan  Hörnet Eskilsgatan/Glasbergsgränd
Eskilsgatan –Skomakargården Eskilsgatan/Klockarebacken  Klockarbacken uppkallad efter flera generationers klockare som var knutna till Strängnäs domkyrka Från Domkyrkans torn med fiskögeobjektiv  Fiskögavy från tornet på Strängnäs domkyrka Från Domkyrkans torn mot Klostergatan  Vy från Domkyrkans torn mot Sundkarlsbacken/Klostergatan/Norra Strandvägen, mars 2015. Från Domkyrkans torn mot Nabbviken  Vy mars 2015 från domkyrkotornet mot Lektorsgatan, Domprostgränd, Östra Strandvägen, Nabbviken
Från Domkyrkans torn mot Visholmen 1899  Från Domkyrkan1899 mot Visholmen  och Kvarnbacken. Foto Axel Lindahl Från Domkyrkans torn mot Visholmen 2015  Från Domkyrkan 2015  mot Visholmen och Kvarnbacken. Bilden visar gränsen mellan rutnätsstaden med sina stora hus, som byggdes efter stadsbranden, och den småskaliga gamla röda trästaden. Från Domkyrkans torn mot Visholmen 2015  En vy mot Kvarnbacken från domkyrkotornet visar gränsen mellan rutnäststaden med sina stora hus och den småskaliga röda trästaden. Från Domkyrkans torn – Stora Torget  Vy från Domkyrkans torn mot Stora Torget  och Tosteröbron  mars 2015 . Tosteröbron är en 300 meter lång svängbro med en segelfri höjd på 2,8 meter. Bron byggdes 1936 och var då nästan den enda länken över Mälaren. Sedan 1993 ansvarar Strängnäs kommun för drift och underhåll av Tosteröbron.  Öppning och stängning av bron sker normalt genom fjärrstyrning från brovakten vid Hjulstabron. Över bron passerar cirka 7000 fordon per dygn och bron öppnas cirka 1800 gånger per år. (Strängnäs kommuns hemsida). Från Domkyrkans torn – vidvinkelperspektiv  180 grader vy från domkyrkotornet över Strängnäs norr till öster, mars 2015.
Från Domnkyrkans torn  Bromanska gården mfl Gamla biskopsgården – Lycktan  Vid Lektorsgatan, strax söder om Strängnäs domkyrka och kyrkogårdsmuren ligger Gamla biskopsgården. Här fanns tidigare en biskopsgård som har gett namn till fastigheten. Detta enda kvarvarande hus har fått behålla sitt andra namn, Lycktan, syftar kanske på det åldrdomliga ordet lyckta för stänga eller tillsluta.  Huset är typiskt för Strängnäs stadsbebygelse före branden 1871. Det har en stomme av liggtimmer inklädd med rödfärgad panel. Bottenplanet upptogs från början av kök, visthusbod och pigkammare. Bostadsrummen låg på det övre planet. 1914 byggdes Lycktan om till tvåfamiljshus med en bostad på vardera planet. Det fungerar i dag som hyresbostad för en privatperson. Den förste lektorn och rektorn som flyttade in i den gamla biskopsgården hette L F Peringer. På gården fanns då två källare (porten syns till vänster på bilden) där Peringer förvarade sitt starka respektive svaga öl. Den dåvarande biskopen fråntog Peringer rätten till att använda källarna. Peringer bodde på gården fram till sin död 1686, men fick de sista åren dela gården med lektor L P Hesselius (Statens fastighetsverk). Gamla biskopsgården – Lycktan  Vid Lektorsgatan, strax söder om Strängnäs domkyrka och kyrkogårdsmuren ligger Gamla biskopsgården. Här fanns tidigare en biskopsgård som har gett namn till fastigheten. Detta enda kvarvarande hus har fått behålla sitt andra namn, Lycktan, syftar kanske på det åldrdomliga ordet lyckta för stänga eller tillsluta.  Huset är typiskt för Strängnäs stadsbebygelse före branden 1871. Det har en stomme av liggtimmer inklädd med rödfärgad panel. Bottenplanet upptogs från början av kök, visthusbod och pigkammare. Bostadsrummen låg på det övre planet. 1914 byggdes Lycktan om till tvåfamiljshus med en bostad på vardera planet. Det fungerar i dag som hyresbostad för en privatperson. Den förste lektorn och rektorn som flyttade in i den gamla biskopsgården hette L F Peringer. På gården fanns då två källare (porten syns till vänster på bilden) där Peringer förvarade sitt starka respektive svaga öl. Den dåvarande biskopen fråntog Peringer rätten till att använda källarna. Peringer bodde på gården fram till sin död 1686, men fick de sista åren dela gården med lektor L P Hesselius (Statens faastighetsverk). Garvargränd  Garvargränd från Västervikstorget. Namnet efter två fastigheter som varit garvaregårdar. Ginkoträd  Storgatan/Ö Strandvägen  Ovanför Ångbåtsbron, I trädgården (hörnet Storgatan/Lektorsgatan), ned mot Mälaren, finns Strängnäs största botaniska raritet, Ginko biloba, som till och med fått skydd i stadsplanen. Ginkoträdet kan bli upp till 30 meter och lär vara minst 125 år. Enligt hörsägen planterades det av en sjökapten som kanske hämtat hem det från Kina. Trädgården rymmer också ett enormt bokträd. På Ångbåtsbron (bro är en gammal benämning på en brygga) fanns till en början inga byggnader. Så småningom tillkom biljettexpedition, väntsal och godsmagasin. Trafiken var livlig Strengnäs Exress hade två dagliga turer till Stockholm. Båtar avgick också till Västerås och Örebro. Ända upp till fyra fartyg kunde samtidigt ligga vid bron, som blev en samlingsplats även om man inte skulle med en båt. När järnvägen kom till Strängnäs 1895 övertog den Ångbåtsbrons roll som samlingsplats.
Glasbergsgränd  Takvyer från Glasbergsgränd Glasbergsgränd – Söderboms gård  Glasbergsgrändens norra del är en rest av gamla Södra Långgatan. Namnledet glas syftar sannolikt på den branta backens benägenhet för halka under vintern. I villan i backen med sitt resliga trapphustorn bodde fotografen Bertil Söderblom. Han var inte bara en skicklig portättfotograf utan också mycket uppfinningsrik med flera registrerade patent. I huset till höger hade konstnären Lars-Olof Loeld sin ateljé på 1960-talet. (Källor Kerstin Pettersson: Gator och kvarter; Hasse From: Koppar-Pelles och andra Strängnäsgårdar). Glasbergsgränd:  Kakelugnsmakaregården  Kakelugnsmakaregården vid Glasbergsgränd. Gårdens äldsta delar är från 1700-talet. Bland ägarna märks domprosten Jonas Veter, som ägde gården 172-1769. Här bodde också grundaren av Strengnäs Tidning C.P. Westerlund 1871–1874. Gropgården  Gropgården är ett fint exempel på en stadsgård från tidigt 1600-tal.  De timrade uthusen lär vara från 1500-talet och är de äldsta av stadens profana träbyggnader. Bostadshusen är troligen från 1700-talet. Till gården hörde även åkrar och kålland med del i vårsädet i Storgärdet, en stadsgård mitt i Strängnäs. Gropgårdens trädgård vid Kvarngatan  Gropgårdens trädgård vid Kvarngatan. Huset i bakgrunden ligger vid Trappgränd
Gyllenhjelmsg – Hospitalsg  Korsningen Gyllenhelmsgatan – Hospitalsgatan i kvällsbelysning. Gyllenhjelmsgatan  Gård vid Gyllenhjelmsgatan, Strängnäs Gyllenhjelmsgatan december 2016  Gyllenhjelmsgatan och domkyrkan i kvällsbelysning.  Gatan kallades från början och 1600-talet igenom Stora Nya Kyrkogatan, Hospitalskyrkogatan 1661, Stora Kyrkogatan 1760, i slutet av 1700-talet Gyllenjelmska gatan och slutligen 1872 Gyllenhjelmsgatan. Namngivare är Carl Carlsson Gyllenhjelm (1574–1640), son utom äktenskapet till Karl IX, adlad och militär i sin fars och sin halvbrors Gustav II Adolfs tjänst. Han ingick i drottning Kristinas förmyndarregering, bodde på Syndbyholm och är tillsammans med hustrun Christin Ribbing begravd i Strängnäs domkyrka. (Källor bl.a: Kerstin Pettersson: Gator och kvarter). Gyllenhjelmsgatan i kvällsbelysning  1612121 Gymnasiegränd  Gymnasiegränd mot domkyrkan, Strängnäs. Tidigare Boktryckargränd.
Hospitalsgatan  Hospitalsgatan (vy från Storgatan), som tidvis varit hotat av rätningsplaner, löper i en båge längs Västervikens gamla strandinje. På 1300-talet låg här (på andra sidan nuv Storgatan) ett "spetal", dvs sjukhus. Hospitalsgatan - Fiskargränd  Hospitalsgatan mot Fiskargränd. Hospitalsgatan december 2016  Decemberkväll på Hospitalsgatan – vy från Gyllenhjelmsgatan. Huset t.v. det gamla församlingshemmet ligger på den plats där det forna hospitalet låg i 400 år. Hörnet Eskilsgatan – Glasbergsgränd  Hörnet Eskilsgatan – Glasbergsgränd. I förslag till stadsplan efter stadsbranden 1871 går Eskilsgatan rak från Gyllenhjelmsgatan öster om tingshuset över åsen ned till sjön vid Norra Strandvägen. Men förslaget blev bara en skrivbordsprodukt. Gatan slutar numera vid Klostergatan. Söder om Mäster Olofsgatan följer den gamla vinklar och krokar på den gamla Skolstugebacken. (Kerstin Pettersson: Gator och kvarter). Jenska gården vid Eskilsgatan  Jenska gården, byggt 1912 i stående timmer av handlaren Jern. Grunden är av mycket äldre datum. Utmed tomtens västra gräns mot Mälargården gick tidigare Tingstugränd, Denna gränd slopade sedan Eskilsgatan fått sin nuvarande sträckning.
Kakelugnsmakaregården Klockarbacken  Klockarbacken sedd från Lillgatan mot Eskilsgatan.  I Klockarbacken bodde klockare med tjänst i Strängnäs kyrka. Klockarbacken – Skomakargården  Anders Öman född 1706 bodde och hade skomakeri på gården. Vid hans död 1774 övertogs verksamheten av Peter Wedman och därefter 1814 av Peter Lindmark som drev skomakeriet till 1825. Till fastigheten hörde även så kallad utäga för potatisodling och husdjursbete. Det större huset mot parken byggdes på 1870-talet och det mindre 1933. Klockarbacken – Syskrinets gård  Syskrinets gård sedd från Klockarbacken. Klockarbcken – Målargården  Målargården har anor  1680-talet. I början av 1700-talet ägdes den av målarmästaren. Frys. Till gården har hört ängs- och åkermark, "utägor" nära sjön Gullringen. Under lång tid fanns här en målarverkstad. Målare  och konstnärer, bland annat R.I. Lundqvist har varit verksamma på gården. En tid var här skrädderi. Gården fick sin nuvarande utformning av jägmästaren Erik Eriksson.
Klockarebacken  I Klockarbacken bodde flera generationer klockare med tjänst i Strängnäs kyrka. Klostergatan  Blommande fruktträd vid Klostergatan. Huset byggdes 1846 på klostrets mark. Klostergatan - Stora Torget  Klostergatan med gamla Rådhuset byggt 1876, 5 år efter branden . Här låg till 1993 stadens förvaltningar. Kvarnen – gångvägen  Vy från gångvägen nedanför Kvarnen ut över Strängnäsfjärden. Kvarngatan  Kvarngatan sedd från Hospitalsgatan – Koppargränd
Kvarngatan  Gård vid Kvarngatan Kvarngatan - Hospitalsgatan  Kvarngatans början ovan Hospitaslsgatan Kvarngatan - Väderkvarnen  Väderkvarnen, vy från Kvarngatan. Väderkvarnen på Kvarnkullen byggdes år 1855 och är av holländsk modell.  En förändring i skråväsendet 1629 ledde till att Strängnäs invånare inte längre själva kunde mala sitt mjöl i handkvarnar, varför borgmästaren ansökte hos kammarrätten om tillstånd att bygga en tullbelagd väderkvarn. Den första kvarnen som byggdes här på 1630-talet sköttes av Olov Kvarnmästare. Under åren har flera kvarnar rivits och nya har byggts på samma plats.  Den 1 april 1918 såldes kvarnen till Strängnäs kommun av Mathilda Karlsson och hennes barn Erland, Elsa och Edmund. Kommunen betalade 40 000 kronor för kvarnen med omgivande boningshus och ladugård. Därefter arrenderade Erland Karlsson kvarnen i några decennier till. Kvarnen elektrifierades 1922. Den nuvarande har fast kvarnhus med vridbar takhuv. Kraften överfördes via en drivaxel, hjärtstocken, till fyra kvarnstenar. Maskineriet, nästan uteslutande är byggt i trä, är fortfarande nästan helt intakt.  De sex vingarna, som var klädda med segelduk, har en svepdiameter på 21,5 m, vilket ger en omkrets av 67,5 m vid vingspetsarna. I dag ingår kvarnen i Strängnäs museums ansvarsområde. Hembygdsföreningen Strängnäs gille anordnar vid särskilda tillfällen visningar av kvarnen, och sommartid finns det en servering vid kvarnen Kvarnen är i så gott skick att den skulle fungera än idag. (Källa bl a: Strängnäs Gilles årsskrifter Strängnäs kommuns hemsida.). Kvarteret Kapellet  2015  Kvarteret Kapellet med i bakgrunden Curmanska huset - vy från domkyrkans torn.  Kapellet tillhör de tidigaste kvartersnamnen i Strängnäs. Namnet syftar på det S:t Eriks kapell som biskop Anders Jönsson lät bygga på Kungsberget omkring 1415. Det eldhärjades 1472 och förstördes helt av stadsbranden 1535. I kvarterets norra hörn dokumenterades en större källare vid schaktningsarbeten 1928. Grävningar 1978 avslöjade ett kulturlager med husrester, stora mängder slagg från metallhantverk, keramikskärvor och diverse föremål som daterades till bebyggelse omkr 1100. I det så kallade grå huset vid Järntorget öppnade C O Fageström 1840 en ny järnhandel. I kv Kapellet fanns också i slutet av 1800-talet ett bryggeri. 1909 startade Emil Virén Strängnäs Express och Stadsbudbyrå i kvarteret. När kvarteret skulle saneras i slutet av 1970-talet för att lämna plats för nuvarande byggnader med bostadsrätter, rådde det delad meningar om det grå huset skulle skonas för att bevara torgbildningen och miljön kring ångbåtsbron. Man enades om en kompromiss. Huset revs men ersattes av en snarlik byggnad, som idag används av Europaskolan.  (Källor Kerstin Pettersson: Gator och kvarter; Hasse From: Koppar-Pelles och andra Strängnäsgårdar). Kvarteret Kapellet 1910  Vy mot Kvarnbacken 1910 från Domkyrkans torn.
Lasarettsgränd  Trädgård vid Lasarettsgränd, Strängnäs. Lektorsgatan  Lektorsgatan, juninatt kl 2215. Gatan har fått sitt namn av lektorerna.  Lektor var tjänstetiteln för en lärare vid   gymnasiet och senare vid läroverket.   I århundraden efter gymnasiets grundande  1627 bodde gymnasiets lektorer här längs  gatan. Lektorsgatan  Paulinska huset är ursprungligen ett biskopshus uppkallat efter biskop Paulinus. 1624 grundade han ett tryckeri på denna gata och här trycktes också Sveriges första tidning som finns bevarad på Kungliga biblioteket i Stockholm. Lektorsgatan – Bromanska gården  Bromanska gården i hörnet Lektorsgatan/Domprostgränd. Grändens del norr om vinkeln har kallats Bromans gränd eller Lilla Trädgårdsgatan. Lars Broman (1806–1883) var rektor och lektor vid gymnasiet. Han bebodde och ägde det gula huset som med sin då stora och välskötta trädgård såldes 1886 för 11 000 kr (cirka 770 000 i dagens penningvärde). Utmed Bromanska gården löpe ”Bromans allé”. Broman behövde inte uppleva det bråk som uppstod då alla träden i allén sågades ned. .(Kerstin Pettersson: Gator och kvarter; Runar Elgfelt: Strängnäskrönikor III.) Lektorsgatan – Gymnasiegränd  Gamla gymnastikhuset, är Sveriges första renodlade och äldsta bevarade gymnastikbyggnad. Den uppfördes 1852, övertogs av Byggnadsstyrelsen 1968 och blev då använd som reprofotoateljé i Kungliga bibliotekets verksamhet i intilliggande Roggebibliotektet. När ateljén avvecklades 2009, blev Europaskolan ny hyresgäst varpå huset inreddes till "Mediatek". Till vänster på bilden skymtar Lektorsgården.
Lektorsgatan – Östra Strandvägen  Gamla gymnastikhuset, tv, Byggnaden uppfördes 1852–54 som läroverkets gymnastiksal. Nya gymnastikhuset vid Kyrkogatan invigdes 1904. Därefter användes gamla gymnastikhuset under en längre tid som slöjdsal. Till höger Roggeborgen som uppfördes under biskop Kort Rogges tid i Strängnäs (1479-1501). Ända fram till 1930-talet var Roggeborgen säte för Strängnäs Gymnasium. Rikssalen utgör husets förnämsta sevärdhet och förbinds traditionellt med valet av Gustav Vasa till Sveriges konung den 6 juni 1523. Roggeborgen är en sektion av Kungliga Biblioteket och hyser sedan 1968 Roggebiblioteket, som förvarar och vårdar det gamla Stifts- och läroverksbibliotekets samlingar. Lektorsgatan, Potenska gården  Lektorsgården även kallad Malmenius gård efter en kyrkoherde, som förvärvade den 1648. Har också fått namnet Ponténska gården efter en lärare i medicin och naturhistoria, Jonas Pontén.   Den nuvarande byggnaden uppfördes under 1850-talet som tjänstebostad  för läroverket. Lektorsgatan; bakgård  Bakgård vid Lektorsgatan mot Mälaren. Tv Typografigården eller Rydbergska gården, t h Rektorsgården, tidigare Grubbska gården. Lillgatan  Lillgatan; Här ser man hur Strängnäs såg ut innan den stora stadsbranden  1871. Gatan är stensatt med kullersten. Stenarna i mittraden är större och låg tidigare upphöjda.  På dessa så kallade ”Borgmästar-stenar”, kunde man gå torrskodd även då allt avskräde kastades ut  på gatan. Lillgatan  Lillgatan med
Lillgatan  Lillgatan; Här ser man hur Strängnäs såg ut innan den stora stadsbranden 1871. Gatan är stensatt med kullersten. Stenarna i mittraden är större och låg tidigare upphöjda. På dessa så kallade ”Borgmästar-stenar”, kunde man gå torrskodd även då allt avskräde kastades ut på gatan.  Huset till vänster med snedtak kallas "Syskrinet". Byggnaderna i Syskrinet uppfördes 1727 av domkyrkobyggmnästare Johan Kaspar Wålner. Gårdens huvudbyggnad är stadens enda korsvirkeshus. Namnet Syskrinet kommer av att taket ser ut som pulpetlocket på ett gammalt skrin liksom att det i slutet av 1800-talet bodde s k syfröknar i de små rummen, kallade "syaskarna". Lillgatan har ibland kallas Lilla Långgatan. Syftande på den ojämna stenbeläggningen har gatan också i folkmun kallats Knallgatan. Lillgatan  Lillgatan, vy från Vattugränd Lillgatan - fikapaus  Eftermiddagsfika hos Anki Fernold och skulptören Bo Englund i Klockaregården på Lillgatan. Bo Englund restaurerade gården 1968. Den omnäms i 1666 års mantalslängd som herr Eriks gård. Många ägare under århundradena, bl.a. stadskamreren Henrik, musikanten Lars, målaren Samuel, löjtnanten vid Luvhusarerna Karl- Fredrik, glasfärgaren Nils, åkaren Karl samt många änkor och barn. Från 1843 har två klockare Fahlborg bott här och givit namn åt gården. Lillgatan - Syskrinet  Byggnaderna i gården Syskrinet uppfördes 1727 av domkyrkobyggmnästare Johan Kaspar Wålner. Gårdens huvudbyggnad är stadens enda korsvirkeshus. Namnet Syskrinet kommer av att taket ser ut som snedlocket på ett gammalt skrin liksom att det i slutet av 1800-talet bodde s k syfröknar i de små rummet, kallade "syaskarna". Mäster Lars gränd  Mäster Lars Gränd sedd från Hospitalsgatan.
Mäster Lars gränd -Kakelugnsmakaregården  Kakelugnsmakaregårdens äldsta delar är från 1700-talet. Bland ägarna märks domprosten Jnas Veter, som ägde gården 172-1769. Här bodde också grundaren av Stregnäs Tidning C.P. Westerlund 1871–1874. Mäster Olofs gata - Kyrkbrinken  Mäster Olofsgatan har namngivits efter reformatorn Olaus Petri (Olof Pettersson) som var skolmästare i Strängnäs 1522 och prästvigdes 1539. Han översatte tillsammans med sin bror Laurentius Andreae bibeln till svenska. Kyrkbrinken heter på 1840 års karta tillsammans med Sundkarlsbacken Sundkarlegatan. Har tidigare kallats också Vattugränd och Färjställsgatan. Nuvarande namn stadfästes 1927. Namnets efterled brink betyder ”brant backe”. Huset i korsningen Mäster Olofs gränd – Kyrkbrinken, ritades av arkitekt Ivar Carmander 1905, och byggdes som en gåva till Anna Björnlund från annonsdrottningen Sofia Gumaelius. På tomten, som hade en gammal bebyggelse, finns delar av den till viss del kvar i det nuvarande huset. Huset befanns i kommunens byggelseinventering 1978 ha ”högt miljömässigt, arkitektoniskt och värde som ett välbevarat exempel på bostadsbebyggelse för borgarklassen och för putsarkitekturen i nationalromantisk anda. Många kända strängnäsbor har bott i huset bl.a. Sigurd Curman under tiden han restaurerade domkyrkan och författarparet Marika Stiernstedt och Ludvig ”Lubbe” Nordström. Huset fungerar i dag som bostad för läkaren Peter Seward.  (Källor Kerstin Pettersson: Gator och kvarter; Hasse From: Koppar-Pelles och andra Strängnäsgårdar). Nikanderg, Trädgårdsg, Eskilstunav  Vy från Domkyrkans torn mot Trädgårdsgatan/Eskilstunavägen mfl, mars 2015. Norra Strandvägen  Hus vid Norra Strandvägen. Den moderna inglasade utbyggnaden är ritad av arkitekten Björn Norman. Norra Strandvägen  Norra Strandvägen
Norra Strandvägen & Blå huset Norra Strandvägen & Curmanska huset  Curmanska huset vid Norra Strandvägen. Norra Strandvägen & Domkyrkan Norra Strandvägen & Tosteröbron Norra Strandvägen - Valskvarnen  Norra Strandvägen; Här ligger Strängnäs Elektriska Valskvarn från 1914. Idag är detta ett bostadshus. Rolf O. Erikssons 50 kvm stora målning från 1992 täcker hela södra gaveln på denna byggnad. Väggmålningen föreställer valskvarnens remdrift och enkla principer för brödtillverkning. Ju renare färger desto bättre bröd, menade konstnären.  En av ägarna till valskvarnen var Gustav Svensson, född 1903.
Panorama från Tosterön mot Strandvägen  Skolmästaregården i Domprostgränd Domkyrkans torn:  Det är 291 trappsteg upp till tornavsatsen. Tornet är 75 meter högt i sin helhet dvs med tupp och allt. Tornet började byggas i mitten av 1420 talet och invigdes 1444. Murverket höjdes efter tornbranden 1723. Det nedbrunna tornhuvudet, som var en klassisk spira, ersattes då av det nuvarande mer bastanta tornhuvudet. Tornet är ritat av Karl Hårleman som b l a också ritat Riddarholmskyrkans torn. Paulinska huset vid Lektorsgsatan  Den enkla men vackra porten till Paulinska huset. Biskopen Laurentius Paulinus Gothus byggde det ståtlia stenhuset till privat bostad åt sig på 1620- talet. Gymnasiet övertog huset på slutet av 1700- talet. Lektorer, lärare, fick bo i huset. Präntaren december 2016  Präntaren tillhör de tidigaste kvartersnamnen i staden. Ordledet ”präntaren” kommer av pränta dvs trycka. Adolf Westerlund (f 1855), son till Strengnäs Tidnings grundare C P Westerlund, hade tagit över redaktörskapet, när han 1895 lät bygga ett hus i kvarteret för tidningen och sitt civiltryckeri. I Präntaren inrymdes även 1913 postkontor. I hörnet Järnvägsgatan –Trädgårdsgatan låg det första funkishuset i Strängnäs. Det revs under citysaneringen, men en kopia av byggnaden uppfördes våren 1989, när affärskvarteret Präntaren började byggas. I dag är Galleria Präntaren ett cirka 9000 kvm stort köpcentrum med ett tjugotal butiker. I kvarteret ryms också bostäder och parkeringshus. Rektorsgården vid Lektorsgatan  Rektorsgården uppfördes 1745 och kallades tidigare Grubbska Huset. Det nuvarande husets källare härstammar från medeltiden, bottenvåningen från 1700-talet och övervåningen från 1800-talets början. Det är ett knuttimrat trähus, panelat och utfört i klassisk symmetrisk stil. Roggegatan – Norra Strandvägen  Norra Strandvägen: Gluntens hus, Strängnäs. En aprilnatt 1871 brann stora delar av Strängnäs ner. Jonas Otto Beronius, försäkringskamrer från Uppland, kom till Strängnäs för att arbeta med försäkringsärenden efter branden. Han lät bygga ett hus till sig själv i den del av staden som härjats av branden, närmare bestämt på Roggegatan. Där bodde han med sin familj fram till sin död 1895. Eftervärlden minns honom inte som försäkringskamrer Beronius, utan som den erkända sångaren och låtskrivaren med smeknamnet Glunten. Det rosa huset går därför under namnet Gluntens hus. En annan känd person, som bott i huset, var revyartisten och skådespelaren John Liander. Han levde där i början av 1900-talet och lät bygga uthusen på gården. Dessa använde han som förråd till sin teaterrekvisita (Strengnäs Tidning).
Skolmästaregården i Domprostgränd  Skolmästaregården i Domprostgränd, Strängnäs. Stora Torget  Stora Torget, fotograferat från domkyrkans torn mars 2015.  1349 nämns första gången ett torg i Strängnäs och utmärks på den äldsta kartan som en trekantig utvidgning av nuvarande Storgatan. Först efter branden 1871 fick det sin nutida omfattning. I rådhuset har dödstraff utmätts och senare verkställts utanför på torget genom halshuggning. Om man dömdes till döden genom hängning verkställdes domen utanför staden. Hospitalspredikantens fru halshöggs 1677 på torget och den man som orsakat hennes förvillelse brändes till döds på torget. De som dömdes till att "slita ris" eller hudflängning straffades vid "Rådhusporten". På den tiden fanns en uppsjö av straffmetoder; sitta i stocken (verkställdes mitt på torget i "kåkhålet"), rida märren, hudflängas, brännas med stadens vapen, springa gatlopp, vilket ansågs lindrigt. Men, vanligast var att "odugliga varor" brändes på torget till allmänhetens stora förtjusning enligt samtida vittnesmål. Vid torgets östra hörn byggdes 1648–1751 ett rådhus. Trots att det var byggt i sten, förstördes det av stadsbranden 1871. Rådhuset (Klostergatan 14, i mitten på bilden) stod färdigt 1 januari 1876, ritat av arkitekten J F Åbom. Huset fungerar i dag som bostads- och kontorshus.  Efter stadsbranden återstod av rådhuset endast källarvalven och stenplattan från 1651 som visar Strängnäs gamla vackra stadsvapen. Idag är stenplattan placerad på stenmuren till vänster om entrén till Klostergatan 12 (byggnaden till höger på bilden). I det nybyggda rådhuset residerade borgmästaren i övre våningen. I den nedre våningen fanns Rådstugan och den kommunala administrationen samt Sörmlandsbanken och Sparbanken. Här har också funnits en telegrafstation liksom en arrest i källaren. På gården mellan husen skymtar gårdshuset som innehöll stadens polisstation. På båda sidor av Rådhuset byggdes bostadshus, det östra (Klosterg 12 t h på bilden) med apotek (fram till 1926), det Storgatan december 2016  Adventsbelysning på Storgatan Strängsnäsbron från Stenby skans  Strängnäsbron är en icke-öppningsbar högbro över Strängnäsfjärden i Mälaren på Riksväg 55 som löper mellan regementsområdet på det sörmländska fastlandet och Stenby skans på Tosterön, strax norr om Strängnäs. Den 1164 meter långa högbron ersatte den gamla Tosteröbron, som löper mellan centrala Strängnäs och Abborrberget som byggdes år 1936. Strängnäsbron invigdes 1981 och är f n Sveriges nionde längsta bro (sjunde längsta bron om man räknar Trafikverkets broar). Den segelfria höjden är 26 meter (Wikipedia). Strängsnäsbron underifrån  Strängnäsbron är en icke-öppningsbar högbro över Strängnäsfjärden i Mälaren på Riksväg 55 som löper mellan regementsområdet på det sörmländska fastlandet och Stenby skans på Tosterön, strax norr om Strängnäs. Den 1164 meter långa högbron ersatte den gamla Tosteröbron, som löper mellan centrala Strängnäs och Abborrberget som byggdes år 1936. Strängnäsbron invigdes 1981 och är f n Sveriges nionde längsta bro (sjunde längsta bron om man räknar Trafikverkets broar). Den segelfria höjden är 26 meter (Wikipedia).
Sturegatan  Sturegatan sedd från Lektorsgatan. Namnet syftar på Sten Sture den äldre, vars kvarlevor flyttades till domyrkan 1577. Den branta backen var en gång en populär kälkbacke. Templet och Lasarettsgränd Trappgränd  Trappgränd har haft tmånga namn tidigare som Grassagränden och Besvärsbacken ("värsta gränden i staden"). Trappgränd  Vy från Trappgränd mot väderkvarnen. Tullhuset  Tullhuset vid Sturegatan med sitt förrådsmagasin byggdes kring mitten av 1600-talet och fungerade som tullhus och tullmagasin vid stadens södra ingång fram till att stadstullen avskaffades 1810. Under åren 1858–1878 var en telegrafstation inrymd i huset. Här arbetade en av Sveriges första kvinnliga telegrafister, Augusta Svinhufvud (senare gift Widebäck), mellan 1866 och 1876. Hon vara bara 18 år, när hon tillträdde tjänsten som föreståndare vid telegrafstationen med 800 kr i årslön. Tvärs över Sturegatan vid tullstugan fanns en tullport. Köpmän och bönder som skulle in till staden för att sälja sina produkter var tvungna att passera tullporten och måste då betala tull. Telegrafstationen spelade en viktig roll i räddningsarbetet, när den stora stadsbranden bröt ut natten till den 17 april 1871. Det stora antalet telegram som utväxlades pga av branden medförde att Augustas årslön höjdes till 1000 kr. När hon gifte sig 1876 var hennes yrkeskarriär över, eftersom det på den tiden inte vara tillåtet för en gift kvinna att inneha en statlig tjänst. Hon sände sitt sitt telegram iklädd brudklänning.
Tullhuset, Sturegatan  Tullstugan och magasinet, Strängnäs (Skolmästaren 2) Tullhuset, Sturegatan  Tullhuset vid Sturegatan Tvättgränd  Tvättgränd vid Lasarettsgränd i Strängnäs. Vattugränd  Bakgård i Vattuggränd, Strängnäs Vattugränd  Vattugränd mot LIllgatan
Vinter vid Östra Strandvägen  Bispens badhus vid Östra Strandvägen en januaridag. Västerviksgatan från Kvarngatan  Vy från Kvarngatan över Västerviksgatan, Strängnäs. Västerviksgatan nedanför Kvarngatan  Vy från Kvarngatan mot Västerviksgatan, Strängnäs. Västerviksgatan/Kvarngatan – Braskgården  Gården har fått sit tnamn efter den förste kände ägaren Jöns Brask, född 1684. Till denna typiska stadsgård från 1600-talet har även hört utägor på Storgärdet, Lötgärdet och vid Kålgårdsbacken. Gården skonades från stadsbranden 1871, då elden stoppades vid Trappgränd. I gårdens stall/ladugårdsbyggnad fanns under 1900-talet Åsbergs Smide- och Mekaniska verkstad. Västervikstorget - Kvarnen  Vy från Västervikstorgets början upp mot Kvarnen.
Yxhammarsgränd  Yxhammarsgränd har fått namn efter den gamla öppna platsen Yxhammarstorg (belagt 1737) vid gamla tingsstugan, Yxhammaren, Torgets form påminde om en yxhammare, dvs nacken på yxan. Yxhammarstorget, uppstod när Gyllenhjelmsgatan drogs genom gamla kvarter i slutet av 1600-talet. (Källa Kerstin Pettersson: Gator och kvarter). Yxhammarsgränd  Yxhammarsgränd  har fått namn efter den gamla öppna  platsen Yxhammarstorg (belagt 1737) vid gamla tingsstugan, Yxhammaren, Torgets form påminde om en yxhammare, dvs nacken på yxan. Yxhammarsgränd  Yxhammarsgränd  har fått namn efter den gamla öppna  platsen Yxhammarstorg (belagt 1737) vid gamla tingsstugan, Yxhammaren, Torgets form påminde om en yxhammare, dvs nacken på yxan. Yxhammarsgränd  Gård inne vid Yxhammarsgränd. Yxhammarsgränd  Gård inne vid Yxhammarsgränd.
Yxhammarsgränd mot Lillgatan  Yxhammarsgränd  har fått namn efter den gamla öppna  platsen Yxhammarstorg (belagt 1737) vid gamla tingsstugan, Yxhammaren, Torgets form påminde om en yxhammare, dvs nacken på yxan. Östra Strandvägen  Fr v Paulinska huset, Tiondeladan och Biskopshuset vid Lektorsgatan. I förgrunden en nässelfjäril. Östra Strandvägen - Biskopsgården  Biskopens nyrenoverade tjänstebostad vid Lektorsgatan. Biskopsgården byggdes 1648–1650.  Den rosa färgen och krusidullerna kom med den stora yttre renoveringen under biskop Theodor Strömbergs tid. Fram till 1882 var Biskopsgården ett rakt vitkalkat hus med små fönster och branta gavlar. Tidigare hade biskoparna bott på Tynnelsö, i Roggeborgen, på tomten där huset Lycktan ligger och Paulinska huset. Det var Johannes Matthiae, en av stormaktstidens mest framstående biskopar som ville ha en ståndsmässig bostad. Han hade varit drottning Kristinas lärare och hade gott om pengar (svenskakyrkan.se). Östra Strandvägen - Bispens badhus  Östra Strandvägen och Bispens badhus. Strandvägen föreslogs 1954 att "ordnas som ett obrutet parksammanhang, i största möjliga utsträckning befriat från biltrafik". Bispens badhus uppfördes 1997 och är replika av Biskopens badhus som låg på samma plats och innehöll en liten bassäng. Namnet till trots hade biskopen bara 1/6 andel. Övriga delägare kring förra sekelskiftet var domprosten, rektorn, borgmästare Wernstedt, biskopinnan Strömberg samt hennes dotter och måg lektor Fehr. Varje familj disponerade det grönmålade badhuset en timme på förmiddagen och en halvtimme på eftermiddagen, berättar Maria Stade i Strengnäs Tidning 1968.  Dagens badhus, som innehåller en bastu och ett rejält omklädningsrum, ägs av en andelsförening med 20-talet delägare Östra Strandvägen - Rektorsgården  Försommarbloming vid Rektorsgården sedd från Östra Strandvägen. Rektorsgården var tjänstebostad för gymnasiets  och senare läroverkets rektor.
Östra Strandvägen - Storgatan  Byggnaderna, som numera hyser hotell Laurentius, var tidigare ett elevhem, innrättat 1953,  för flickor som gick på läroverket i Strängnäs. Elever som bodde på landsbygden skulle därmed  slippa de långa dagliga resorna mellan hemmet och skolan. Östra Strandvägen december 2016  Östra strandvägen en decemberkväll. Östra Strandvägen –Paulinska & Biskopshuset  "Bakgårdar" sedda från Östra Strandvägen: fr v Paulinska huset, Tiondeladan och Biskopshuset vid Lektorsgatan. I förgrunden en nässelfjäril.