Femörehuvud naturreservat

Utflykt 30/9 2018
med fotograferande
fågelskådare
från Strängnäs
Femörehuvud  Ekbuske vid Sura viken, Femörehuvud. Fyrvaktarbostaden  Fyrbiträdeshuset, t.v. och fyrvaktarbostaden. Bakom uthuset skymtar mistklockan. Femörehuvud finns omnämnt redan på 1400-talet. Erik XIV ställde som villkor att borgarna skulle hålla lots för konungens skepp, mot detta fick de bedriva strömmingsfiske. I mitten av 1800-talet gick segelskutan Anna-Britta på grund och sjönk utanför Femörehuvud på mindre än fem minuter. Pricken som skulle utmärka farleden hade slitits loss i den starka sjögången. En fotogenfyr tändes på platsen för första gången 1867 och den sista fyren släcktes 1974 (källa Femörefortet.se). Femörehuvud 180930-1  Halvön "Femöre" kallades i äldre tider Femöhra (1728) eller Femören (1575). Det säregna namnet har tolkats på olika sätt. Enligt en teori bestod Femöre enligt en karta från 1454 av fem steniga holmar med smala sund emellan. Ordet ör betyder sten eller grus och även naturhamn och ingår i en mängd svenska och danska ortnamn. Enligt en annan uppfattning kan halvön ha fått sitt namn efter att taxeringsvärdet var 5 öre (Wikipedia). Ljung i klippreva 180930  Ljung i klippreva nedanför Fyrhusplatsen. Femörehuvud  Fyrvaktarbostaden fotad  från stranden.
Femörehuvud  Spaning vid Fyrvakarbostaden och fyrbiträdeshuset efter fågelstreck. Allan och Petter  Allan Liljegren och Petter Kappel i skön lä i lä vid fyrbiträdesbostaden för västvindarna. Femörehuvud  Utsiktsplats vid fyrbiträdeshuset på Femörehuvud. Femörehuvud  Styvmorsvioler i klippskreva nedan förfyrvaktarbostaden. Femörehuvud  Stranden nedanför fyren.
Fyren på Femörehuvud  En fotogenfyr tändes på platsen för första gången 1867. En ny fyr av betong med en AGA gaslykta byggdes 1955 några meter framför fyrvaktarbostaden. Denna fyr släcktes 1974 då fyrplatsen stängdes femorefortet.se). Femörehuvud  Foto från fyrplatsen mot öster. Femörehuvud  Kustbaldersbrå och rosenrot i klippskreva nedanför fyrplatsen. Femörehuvud  Kustbaldersbrå och rosenrot i klippskreva nedanför fyrplatsen. Femörehuvud  Rosenrot (Rhodiola rosea) i klippskreva nedanför fyrplatsen.
Kanon Femörefortet  Femörefortet, längst ut på halvön Femöre vid farleden till Oxelösunds viktiga stålhamn, var kustartilleribefästningen som skulle ”stänga” inloppet till både Bråviken och Nyköping. Högst ett dygn efter mobiliseringsorder skulle Batteri OD vara bemannat med sin besättning på cirka 40 kustartillerister samt skyddas av en pluton närskyddssoldater från närliggande P 10 i Strängnäs, totalt cirka 70 man (Artilleri- och Luftvärnsklubben). Femörefortets 1:a pjäs  Femörefortets 1:a pjäs: 7,5  cm halvautomatisk sjömålspjäs m/58. Femörefortet har tre pjäser, samtliga 7,5 centimeter tornpjäser, som flyttades från olika flygbaser. Maximalt skjut- avstånd var 13 kilometer och max avfyrningshastighet 25 skott per minut. Totalt avfyrades drygt 1800 granater från pjäserna fram till att sista skottet sköts 1998. Pjäsen är dimensionerd för att tåla en kärnvapenattack. I början av 1960-talet sålde Nyköpings kommun en del av södra Femöre (det så kallade Femörehuvud) till Försvarsmakten. Området var militärt skyddsobjekt fram till år 2003. Nötväcka  Nötväcka i skogen vid Femörefortet. Nötväcka  Nötväcka i skogen vid Femörefortet. Nötväcka  Nötväcka i skogen vid Femörefortet.
Nötväcka  Nötväcka i skogen vid Femörefortet.