Abisko 2017

Vanbdring i Abisko-området 26 juni–2 juli. Småtuggit första dygnet sedan allat bättre väder.
Utanför Terminal 4 Planet till Kiruna är snart klart för ombordstigning. Till utgångshallen Planet landade cirka 1340 i Kiruna. Abisko Mountain lodge Vi fick ett mycket komfortabelt rum på Abisko Mountain lodge. Abisko Mountain lodge Vi fick ett mycket komfortabelt rum på Abisko Mountain lodge. Sandtrav Sandtrav ovan Abisko Mountain lodge.
Lappljung Lappljung (Phyllodoce caerulea) ovan Abisko Mountain lodge. Rosling Rosling (Andromeda polifolia) är ett glest växande ris med långsmala, vintergröna blad och blekrosa blommor. Plåtades ovan Abisko Mountain lodge. Lappspira Lappspira (Pedicularis lapponica) ovan Abisko Mountain lodge. Lappljung Lappljung (Phyllodoce caerulea) ovan Abisko Mountain lodge. Växtbestämning Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen.
Växtbestämning Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Växtbestämning Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Växtbestämning Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Lappspira Lappspira i knopp (Pedicularis lapponica) på fjället Njullá. Busklav Busklav och kråkbär ovanför Abisko Mouintain lodge.
Fjällglim Fjällglim (Silene acaulis) ovanför Abisko Mountain lodge. Lappsk alpros Lappsk alpros (Rhododendron lapponicum) på Njullá – en av Sveriges två Rhododendronbuskar. Abiskojåkkas kanjon Fjällviol Fjällviol (Vila biflora) i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Blomfotografering Anders fotograferar en fjällviol.
Abiskojåkkas utlopp Fjälläven Abiskojåkkas utflöde i Torne träsk. Björkkrumelur Fjällbjörk i skogen nedanför STF Abisko. Svärta Svärta i Torne Träsk nedanför STFs turiststation i Abisko. Gulärla Gulärla i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Gulärla Gulärla i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko.
Bergfink Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Bergfink Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Bergfink Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Bergfink Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Rödbena Rödbena över Stordalens naturreservat.
Smålom Smålom i Stordalens naturreservat. Smålom Smålom i Stordalens naturreservat. Smålom Smålom i Stordalens naturreservat. Myrpulsning Blött både i luften och på marken ute i myrarna i Stendalens naturreservat Silvertärna Silvertärna i Stendalens naturreservat .
Silvertärna Silvertärna i Stendalens naturreservat . Silvertärna Silvertärna fångar fisk i Stendalens naturreservat . Fjällabb i sikte Efter fika i en rasststuga observerades utanför i duggregnet ett par fjällabbar några hundra meter längre bort. Fjällförgätmigej Fjällförgätmigej (Myosotis decumbens). Sibirisk vallmo Sibirisk vallmo (Papaver croceum) i Abisko.
Kungsledens start Kungsledens startportal i Abisko.. vandringsled mellan Abisko i Norrbottens län och Hemavan i Västerbottens län, ca 440 km lång. Delen mellan Abisko och Kebnekaise är den mest frekventerade. Leden passerar genom eller tangerar Abisko, Stora Sjöfallets, Sareks och Pieljekaise nationalparker. (Ur Nationalencyklopedin). Abiskojåkka fjällälv Abiskojåkka fjällälv sedd från landsvägsbron ovanför STFs turiststation i Abisko. Abiskojåkka fjällälv Abiskojåkka fjällälv sedd från landsvägsbron ovanför STFs turiststation i Abisko. Vid liftstationen Väntan på att liften öppnas till fjället Njullá i Abisko. STF Abisko fjällstation STF Abisko fjällstation fotad under liftfärden upp till Njullá. I bakgrunden stationshuset vid Abisko östra.
Tjärn Tjärn vid Torne träsk – fotad under liftfärden upp till Njullá.. Ringtrast Ringtrast fotograferad under liftfärden upp till Njullá. Liftfärd Lift över snön, fotad under färden upp till Njullá. Torne träsk Torne träsk, fotograferad vid Aurora Sky liftstation på Njullá. Fjällsippa & purpurbräcka Fjällsippa (Dryas octopetala) och purpurbräcka på Njulá.
Rast på Njulá Rast på Njulá i behaglig lä för kyliga vindar. Vy från Njullá. Torne träsk, plåtad vid Aurora Sky station på Njullá. Rast på Njulá Rast på Njulá i behaglig lä för kyliga vindar. Blommande fjäll Älv på Njullá
Snösmältning Snösmältning på Njulá. Purpurbräcka Purpurbräcka (Saxifraga oppositifolia) på Njullá Lappsk alpros Lappsk alpros (Rhododendron lapponicum) på Njullá – en av Sveriges två Rhododendronbuskar. Purpurbräcka Purpurbräcka (Saxifraga oppositifolia) på Njullá. Fjällpipare Ruvande fjällpipare på fjället Njullá i Abisko.
Fjällpipare Fjällpipare på Njullá under avledningsmanöver från boet. Fjällpipare Fjällpipare på Njullá under avledningsmanöver från boet. Fjällpipare Fjällpipare på Njullá under avledningsmanöver från boet. Fjällsmörblomma Fjällsmörblomma (Ranunculus nivalis) på Njullá. Snöpulsare En av många snöfält på Njullá forceras under fågelspaningen.
Ljungpipare Ljungpipare på fjället Njullá i Abisko. Ljungpipare Ljungpipare på fjället Njullá i Abisko. Fjällfika Fika på fjället Njullá i Abisko. Fjällfika Fika på fjället Njullá i Abisko avnjutes av Kent-Ove, Peter och Irene. Örjan hade redan fikat. Lapporten Lapporten består av två fjäll med branta fjällväggar vars toppar heter Tjuonatjåkka och Nissuntjårro. Fjällväggarna som är 1 554 resp. 1 738 meter höga är ett minne från den senaste inlandsisen. Mellan de branta fjällväggarnas toppar finns en 2 km lång dal som ser ut som ett U. Det är den dalen/öppningen som kallas Lapporten. Det samiska namnet på Lapporten är Cuonavaggi och betyder ”Gåsdalen” eller ”Fjällåsdalen” (Reseguiden).
Lapporten Tjärn vid Torne träsk Tjärn vid Torne träsk – fotograferat under liftfärden ned från Njullá.. Lövsångare Lövsångare vid vägbron i Abisko. Abiskojåkka älv Abiskojokk, Abiskojåkka, fjällälv i norra Lappland Fjällvedel Fjällvedel (Astragalus alpinus) är en vacker ärtväxt som hittas allmänt på fuktiga ställen i hela fjällkedjan.
Fjällnejlika Fjällnejlika (Silene suecica). Fjällnejlikan är en av de få växtarter som klarar av att växa på starkt kopparhaltiga underlag. Eftersom höga kopparhalter är giftiga för andra växter anses därför rika förekomster av fjällnejlika indikera förekomst av kopparmalm (Wikipedia). Torne träsk Torne träsk fotograferad med iFånen från Björkliden. Lapporten Lapporten består av två fjäll med branta fjällväggar vars toppar heter Tjuonatjåkka och Nissuntjårro. Fjällväggarna som är 1 554 resp. 1 738 meter höga är ett minne från den senaste inlandsisen. Mellan de branta fjällväggarnas toppar finns en 2 km lång dal som ser ut som ett U. Det är den dalen/öppningen som kallas Lapporten. Det samiska namnet på Lapporten är Cuonavaggi och betyder ”Gåsdalen” eller ”Fjällåsdalen” (Reseguiden). Lapporten & Torne träsk Lapporten (fotoad från Björkliden) består av två fjäll med branta fjällväggar vars toppar heter Tjuonatjåkka och Nissuntjårro. Fjällväggarna (1554 resp. 1738 meter höga) är ett minne från den senaste inlandsisen. Mellan de branta fjällväggarnas toppar finns en 2 km lång dal som ser ut som ett U. Det är den dalen/öppningen som kallas Lapporten. Det samiska namnet på Lapporten är Cuonavaggi och betyder ”Gåsdalen” eller ”Fjällåsdalen” . Alfågel Alfågel dyker i tjärn ovan Björkliden, Lappland.
Alfågel Alfågel ovan Björkliden, Lappland. Alfågel Alfågel i tjärn ovan Björkliden, Lappland. Tornfalk Tornfalk nedanför Björkliden. Tornfalk Tornfalk nedanför Björkliden. Smörboll med fluga Smörbollar (Trollius europaeus). Smörbollen och smörbollsflugan lever i ”obligat mutualism”, vilket betyder att de är totalt beroende av varandra för sin överlevnad. Smörbollsflugan är nämligen den enda art som kan komma in i smörbollen eftersom växten är så sluten. Genom att flyga runt mellan blommorna och pollinera dem, gör flugan så att blomman kan leva vidare. Flugorna träffas och parar sig i blomman, där honan även lägger ägg efteråt. När äggen kläcks livnär sig larverna på blommans frön, men de äter endast upp hälften av fröna för att säkra blommans förökning. När blomman vissnar och larven vuxit färdigt faller larven till marken och gräver sig ner under jorden. Där förpuppas den under vintern. När våren kommer kläcks puppan och en ny smörbollsfluga börjar leta smörbollar.
Över snölega Åsa pulsar över snölega i Björkiden-området. Fjällsippa Fjällsippa (Dryas octopetala ovan Björkliden. Uppsamling Uppsamling för spaning i Björklidenområdet längs stigen till Kratersjön. Stigfinnare På väg mot Kratersjön i Björkliden området. Stigen mot Kratersjön Många snölegor längs stigen i Björkliden mot Kratersjön.
Växtfyndare Christina visar växtfynd för Kristina medan Åsa skyndar till. Fjällbjörk i Björklidenområdet Fjällbjörk (Betula pubescens var. tortuosa) eller underart av glasbjörk som återfinns i fjälltrakterna, vanligtvis som skogsgräns vid trädgränsen. Arten är ett mellanting mellan träd och buske beroende på växtförhållandena och rådande snödjup. Stammens form och utseende påverkas av snödjupet. Fjällbjörken har två tydliga färgnyanser på sin stam. Den övre delen är mörkare och den undre är ljusare, vilket beror på den djupa snön. Fjällbjörkens snömärkeslav dör lätt om den är snötäckt och bidrar därmed till nyansskillnaderna på stammen. Familjefika Kristina och Peter fikar i Björklidenområdet ovan stigen till Kratersjön. Snöpulsning Snöpulsning (varken bär eller brister) på och längs stigen mot Kratersjön i Björklidenområdet. Gråsiska Gråsiska ovan Björkliden turiststation.
Färdledarfika Kent-Ove redo för fika på rastplatsen i Torehamn. Fika i Tornehamn Delar av dagens picknicklunch inmundigas på Tornehamns rastplats. Möte ovan hamnen Kristina och Örjan ovan den blygsamma hamnen i Tornehamn. Svartvit flugsnappare Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland. Svartvit flugsnappare Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland.
Svartvit flugsnappare Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland. Svartvit flugsnappare Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland. Nässelfjäril Nässelfjäril på maskros i Tornhamn. Nässelfjäril Nässelfjäril på maskros i Tornhamn. Skogsvitvinge Skogsvitvinge i Tornehamn.
Blåhake Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake Blåhake, hona, vid Tornehamn i Lappland..
Blåhake Blåhake, hona, vid Tornehamn i Lappland.. Blåhake Blåhake, hona, vid Tornehamn i Lappland.. Blomfägring Purpurbräcka och förgätmigej i Tornehamn. Rallarkyrkogården Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappland. Rallarkyrkogården Tornehamns kyrkogård, även kallad Rallarkyrkogården, anlades i närheten av Björkliden för att begrava dem som dog vid bygget av Malmbanan. Den påbörjades 1899 då en plats mellan banan och gamla materielvägen valdes ut. Kyrkogården har sedan byggts ut i olika etapper och fick sin nuvarande form 1937. Här vilar de som omkom av skador och olyckor, men även de som dog av de sjukdomar som härjade på järnvägsbygget. På senare tid har även döda med anknytning till trakten begravts här. Här vilar den legendariska kockan Svarta Björn, men även Axel Granholm, som var chefsingenjör och senare generaldirektör vid SJ. Kyrkogården tillhör Jukkasjärvi församling. (Wikipedia)
Rallarkyrkogården Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappaland. Rallarkyrkogården Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappaland- Rallarkyrkogården Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappaland. LKABs dagbrott Bilden visar berget Kiirunavaara, vilken LKAB:s gruva befinner sig i/under. Det var ett dagbrott fram till 50-talet då man sedan gick under jord med gruvbrytningen. LKAB har brutit järnmalm i berget Kiirunavaara i Kiruna sedan början av 1900-talet. Gruvan är världens största och modernaste underjordsgruva. Malmkroppen i Kirunagruvan är cirka 4 km lång, 80 meter bred och har ett djup på ca 2 km. Fram till idag har 850 miljoner ton malm brutits i gruvan, dvs ungefär en tredjedel av den ursprungliga malmkroppen. Den nya huvudnivån på 1 365 meters djup kommer att vara fullt utbyggd 2017, och beräknas trygga malmbrytningen för ytterligare tjugo år framåt. Gruvan har crka 50 mil väg och sträcker sig 4 kilometer från norr till söder. (Wikipedia, LKABs hemsida mfl). Gruvtorn på dagbrottet Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har brutit järnmalm i berget Kiirunavaara i Kiruna sedan början av 1900-talet.
Institutet för rymdfysik Institutet för rymdfysik , IRF, utanför Kiruna blev startpunkt får skådning i kringliggande skogsområde. Skäggig tall Lavabemängd tall nedanför Instituet för rymdfysik i Kiruna. Satelliten Viking Viking, Sveriges första satellit, finns utställld i IRF. Viking sändes upp 22 februari 1986 med en Ariane 1-raket från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. Satelliten, som hade en bana med högsta punkt ca 14 000 km över jordytan, hade som huvudsyfte att utforska elektriskt laddade partiklar vilka bl.a. leder till bildning av norrsken. Viking var i drift till den 12 maj 1987. Satelliten har formen av en jättediskus, 1,9 m i diameter och 0,5 m hög, med en massa av 286 kg, varav 68 kg nyttolast. Strömförsörjningen kom från 8 solpaneler. Saab Space var huvudleverantör för Viking, med bland andra amerikanska Boeing som underleverantör. Jukkasjärvi kyrka Jukkasjärvi kyrka är den äldsta bevarade kyrkan i Lappland och är känd för sin altartavla skulpterad av Bror Hjorth. Kyrkan uppfördes 1607–08 och färdigställdes 1785. Jukkasjärvi kyrka Bror Hjort gjorde altartavlan som är en gåva från LKAB i samband med kyrkans 350-årsjubileum 1958. Altartavlan är en triptyk, skuren i teakträ. I mitten finns en Kristusgestalt och på sidomålningarna får man möta en del av prästen Lars Levi Laestadius liv. Inför invigningen av altartavlan ville Bror Hjort ha ett dopfunt i kyrkan. Jukkasjärvibon Vilhelm Isaksson fick uppgiften att tillverka en. Han fick endast använda yxa som redskap enligt Bror Hjort (Wkipedia).
Jukkasjärvi kyrka På sidomålningarna av Bror Hjort får man möta en del av prästen Lars Levi Laestadius liv. Jukkasjärvi kyrka Bror Hjort gjorde altartavlan som är en gåva från LKAB i samband med kyrkans 350-årsjubileum 1958. Altartavlan är en triptyk, skuren i teakträ. I mitten finns en Kristusgestalt. Jukkasjärvi kyrka På sidomålningarna av Bror Hjort får man möta en del av prästen Lars Levi Laestadius liv. Orgeln i Jukkasjärvi kyrka Orgeln invigdes av biskop Gunnar Weman 1997 och är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. Den konstnärliga utsmyckningen av orgelfasaden utfördes av konstnären Lars-Levi Sunna. Fasaden har solen och det kristna korset i centrum. Orgeln är gjord av masurbjörk, renhorn och rågarvat skinn. Även tangentbordet är utfört i björk och renhorn. Registret är utsmyckat med olika tecken tagna från den samiska mytologin (Wkipedia). Jukkasjärvi kyrka
Putsande bergfink Putsande bergfink i Jukkajsjärvi. Fika i Jukkasjärvi Kristina och Irene fikar vid Torne älv nedanför Jukkasjärvi kyrka. Blomsteräng Blomsteräng i Jukkasjärvi vid Torne älv. Rödbläara och Sandtrav. Blomsteräng Blomsteräng i Jukkasjärv vid Torne älv. Skvattram Skvattram (Rhododendron tomentosum), även kallad Getpors, är en art i familjen ljungväxter. Vintergrön buske som kan bli upp till 1,5 m och har en stark aromatisk doft. Skvattramarterna är nära besläktade med Rhododendron.
Gråtrut Gråtrut, 2:a vinter, Midsommarblomster Skogsnäva eller midsommarblomster (Geranium sylvaticum). Blommorna är oftast violetta men i norra Sverige är vitblommiga exemplar inte ovanliga. Bläsand Bläsand, hane och hona, i Sautusjärvi. Blommande dikesrenar Rödblära och smörbollar i Sautusjärviområdet. Blommande dikesrenar Rödblära och smörbollar i Sautusjärviområdet.
Stjärtand Stjärtand med 6 ungar i Sautusjärviområdet. Stjärtand Stjärtand med 6 ungar i Sautusjärviområdet. ungar i Sautusjärviområdet. Stjärtand Stjärtand med 6 ungar i Sautusjärviområdet. Smörboll med fluga Smörbollar (Trollius europaeus). Smörbollen och smörbollsflugan lever i ”obligat mutualism”, vilket betyder att de är totalt beroende av varandra för sin överlevnad. Smörbollsflugan är nämligen den enda art som kan komma in i smörbollen eftersom växten är så sluten. Genom att flyga runt mellan blommorna och pollinera dem, gör flugan så att blomman kan leva vidare. Flugorna träffas och parar sig i blomman, där honan även lägger ägg efteråt. När äggen kläcks livnär sig larverna på blommans frön, men de äter endast upp hälften av fröna för att säkra blommans förökning. När blomman vissnar och larven vuxit färdigt faller larven till marken och gräver sig ner under jorden. Där förpuppas den under vintern. När våren kommer kläcks puppan och en ny smörbollsfluga börjar leta smörbollar. Färdbilen töms Irene, Christina och Kristina hämtar sin utrustning inför en skådningspromend.
Dags för skådapromenad Irene, Christina och Kristina hämtar sin utrustning inför en skådningspromenad. Sommaröppet ishotell Ishotellet i Jukkasjärvi är öppen även på sommaren. Pärlemorfjäril Frejas pärlemorfjäril ((Boloria freija) eller Högnordisk pärlemorfjäril (Boloria polaris) i Jukkasjärvi. Stationshuset Abisko östra Stationshuset Abisko östra. I bakgrunden tre bostadshus med flera lägenheter och tillhörande uthus, förmodligen för järnvägspersonal (det fanns här som mest över 200 anställda). Övergången från ångdrift till elektricitet på järnvägarna medförde att en helt ny typ av husbyggnader, s.k. transformator- och omformarestationer måste uppföras. Vid Abisko östra ligger stationshus och transformatorstation i en enda byggnad. Sådana hus uppfördes i Abisko, Vassijaure och Torneträsk. Stationens arkitekt var Folke Zettervall,  chefsarkitekt vid Statens Järnvägar (Banvakt.se mfl). Blomrikt längs banvallen Sibirisk vallmo (Papaver croceum) och Sandtrav (Cardaminopsis arenosa) längs Rallarvägen i Abisko.
Sibirisk vallmo Sibirisk vallmo (Papaver croceum) längs Rallarvägen i Abisko. Svarthö Svarthö (Bartsia alpina) är en art i familjen snyltrotsväxter. Svarthö svarthö Abiskojåkkas kanjon Kristina ovanför strömvirvlarna i Abiskojåkkas kanjon. Abiskojåkkas kanjon Abiskojokk, Abiskojåkka, fjällälv i norra Lappland; avvattnar ett 544 km2 stort högfjällsområde. Övre delen kallas Kamajokk och faller ut i sjön Abiskojaure, varifrån älven kallas Abiskojokk. Den rinner vidare norrut och faller ut i Torneträsk nära Abisko. Nedre delen bildar en naturskön kanjon. Längd: 40 km.
Rapsfjäril bicolorata Rapsfjäril vid Abiskojåkkas kanjon nedanför STFs turiststastion i Abisko. Underarten bicolorata är utbredd i fjälltrakterna. Abiskojåkkas kanjon Abiskojåkkas kanjon Abiskojåkka-älven i Abisko Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko.
Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko.
Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Fikapaus Fikapaus vid Abiskojåkka-älven i Abisko.
Fikapaus Fikapaus vid Abiskojåkka-älven i Abisko. Abiskojåkkas utlopp Abiskojåkka-älvens utlopp i Torne träsk Gulärla Gulärla i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Blommor längs Rallarvägen Fjällsippa (Dryas octopetala), Lapplands landskapsblomma. Fjällsippa längs Rallarvägen Fjällsippa (Dryas octopetala), Lapplands landskapsblomma.
Rallarvägen Malmbanan mellan Luleå och Narvik anlades 1883 till 1902. Sträckan Kiruna–Narvik byggdes sist. Den tog fyra år att färdigställa. Bygget pågick året runt, i hårt klimat under under enkla förhållanden. Längs banan uppfördes rallarläger, som revs när järnvägen blivit klar. För att få fram material anlades en materialväg som idag kallas Rallarvägen. År 1901 arbetade hela 2500 man i Norra distriktet, som började vid Torneträsk och slutade vid Riksgränsen. Längs vägen anlades samhällen och mindre läger som användes den hektiska tid som banbygget pågick. Vid Abiskojåkk fanns ett litet rallarläger. De största samhällena var Katterjåkk och Tornehamn. Där fanns till exempel affärer, kapell, kyrkstuga, kafé och hotell. Sibirisk vallmo Sibirisk vallmo (Papaver croceum) och Sandtrav (Cardaminopsis arenosa) längs Rallarvägen i Abisko. Sibirisk vallmo Sibirisk vallmo (Papaver croceum) och Sandtrav (Cardaminopsis arenosa) längs Rallarvägen i Abisko. Artgenomgång Näst sista dagens skådande gås igenom i behagligt sommarväder utan för lodgen. Artgenomgång Deltagarna i artgeomgången distrasheras av oidenfierat överflygande föremål, som till slut bestämdes vara en ”pipare”.
Reskamrater Deltagarna i Abisko-resan (frånsett fotografen) samlade dagen före hemresan. Väntan på flyget Väntan i avgångshallen på Kiruna flygplats. Planets start var en knapp halvtimme försenad. Abisko Mountain lodge Rumsutsikt vid Abisko Mountain lodge. Fika i SAS-loungen Vi tillbringade en timme i SAS-loungen före avresan till Kriuna.