Abisko 26/6–3/7 2017

Fågel- och naturskådning i Abisko
med omgivningar. Frånsett regnig
början mycket bra väder.
Fåglar och natur en månad försenad.
Fika i SAS-loungen  Vi tillbringade en timme i SAS-loungen före avresan till Kriuna. Utanför Terminal 4  Planet till Kiruna är snart klart för ombordstigning. Till utgångshallen  Planet landade cirka 1340 i Kiruna. Abisko Mountain lodge  Vi fick ett mycket komfortabelt rum på Abisko Mountain lodge. Abisko Mountain lodge  Vi fick ett mycket komfortabelt rum på Abisko Mountain lodge.
Sandtrav  Sandtrav ovan Abisko Mountain lodge. Lappljung  Lappljung (Phyllodoce caerulea) ovan Abisko Mountain lodge. Rosling  Rosling (Andromeda polifolia) är ett glest växande ris med långsmala, vintergröna blad och blekrosa blommor. Plåtades ovan Abisko Mountain lodge. Lappspira  Lappspira (Pedicularis lapponica) ovan Abisko Mountain lodge. Lappljung  Lappljung (Phyllodoce caerulea) ovan Abisko Mountain lodge.
Växtbestämning  Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Växtbestämning  Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Växtbestämning  Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Växtbestämning  Spontan växtexkursion strax efter ankomsten till lodgen. Lappspira  Lappspira i knopp  (Pedicularis lapponica) på fjället Njullá.
Busklav  Busklav och kråkbär ovanför Abisko Mouintain lodge. Fjällglim  Fjällglim (Silene acaulis) ovanför Abisko Mountain lodge. Lappsk alpros  Lappsk alpros (Rhododendron lapponicum) på Njullá – en av Sveriges två Rhododendronbuskar. Abiskojåkkas kanjon Fjällviol  Fjällviol (Vila biflora) i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko.
Blomfotografering  Anders fotograferar en fjällviol. Abiskojåkkas utlopp  Fjälläven Abiskojåkkas utflöde i Torne träsk. Björkkrumelur  Fjällbjörk i skogen nedanför STF Abisko. Svärta  Svärta i Torne Träsk nedanför STFs turiststation i Abisko. Gulärla  Gulärla i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko.
Gulärla  Gulärla i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Bergfink  Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Bergfink  Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Bergfink  Bergfink i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Rödbena  Rödbena över Stordalens naturreservat.
Smålom  Smålom i Stordalens naturreservat. Smålom  Smålom i Stordalens naturreservat. Smålom  Smålom i Stordalens naturreservat. Myrpulsning  Blött både i luften och på marken ute i myrarna i Stendalens naturreservat Silvertärna  Silvertärna i Stendalens naturreservat .
Silvertärna  Silvertärna i Stendalens naturreservat . Silvertärna  Silvertärna fångar fisk i Stendalens naturreservat . Fjällabb i sikte  Efter fika i en rasststuga observerades utanför i duggregnet ett par fjällabbar några hundra meter längre bort. Fjällförgätmigej  Fjällförgätmigej (Myosotis decumbens). Sibirisk vallmo  Sibirisk vallmo (Papaver croceum) i Abisko.
Kungsledens start  Kungsledens startportal i Abisko.. vandringsled mellan Abisko i Norrbottens län och Hemavan i Västerbottens län, ca 440 km lång. Delen mellan Abisko och Kebnekaise är den mest frekventerade. Leden passerar genom eller tangerar Abisko, Stora Sjöfallets, Sareks och Pieljekaise nationalparker. (Ur Nationalencyklopedin). Abiskojåkka fjällälv  Abiskojåkka fjällälv sedd från landsvägsbron ovanför STFs turiststation i Abisko. Abiskojåkka fjällälv  Abiskojåkka fjällälv sedd från landsvägsbron ovanför STFs turiststation i Abisko. Vid liftstationen  Väntan på att liften öppnas till fjället Njullá i Abisko. STF Abisko fjällstation  STF Abisko fjällstation fotad under liftfärden upp till Njullá. I bakgrunden stationshuset vid Abisko östra.
Tjärn  Tjärn vid Torne träsk – fotad under liftfärden upp till Njullá.. Ringtrast  Ringtrast fotograferad under liftfärden upp till Njullá. Liftfärd  Lift över snön, fotad under färden upp till Njullá. Torne träsk  Torne träsk, fotograferad vid Aurora Sky liftstation på Njullá. Fjällsippa & fjällglim  Fjällsippa (Dryas octopetala) och fjällglim (Silene acaulis) på Njulá.
Rast på Njulá  Rast på Njulá i behaglig lä för kyliga vindar. Vy från Njullá.  Torne träsk, plåtad vid Aurora Sky station på Njullá. Rast på Njulá  Rast på Njulá i behaglig lä för kyliga vindar. Blommande fjäll Älv på Njullá
Snösmältning  Snösmältning på Njulá. Purpurbräcka  Purpurbräcka (Saxifraga oppositifolia) på Njullá Lappsk alpros  Lappsk alpros (Rhododendron lapponicum) på Njullá – en av Sveriges två Rhododendronbuskar. Purpurbräcka  Purpurbräcka (Saxifraga oppositifolia) på Njullá. Fjällpipare  Ruvande fjällpipare på fjället Njullá i Abisko.
Fjällpipare  Fjällpipare på Njullá under avledningsmanöver från boet. Fjällpipare  Fjällpipare på Njullá under avledningsmanöver från boet. Fjällpipare  Fjällpipare på Njullá under avledningsmanöver från boet. Fjällsmörblomma  Fjällsmörblomma (Ranunculus nivalis) på Njullá. Snöpulsare  En av många snöfält på Njullá forceras under fågelspaningen.
Ljungpipare  Ljungpipare på fjället Njullá i Abisko. Ljungpipare  Ljungpipare på fjället Njullá i Abisko. Fjällfika  Fika på fjället Njullá i Abisko. Fjällfika  Fika på fjället Njullá i Abisko avnjutes av Kent-Ove, Peter och Irene. Örjan hade redan fikat. Lapporten  Lapporten består av två fjäll med branta fjällväggar vars toppar heter Tjuonatjåkka och Nissuntjårro. Fjällväggarna som är 1 554 resp. 1 738 meter höga är ett minne från den senaste inlandsisen. Mellan de branta fjällväggarnas toppar finns en 2 km lång dal som ser ut som ett U. Det är den dalen/öppningen som kallas Lapporten. Det samiska namnet på Lapporten är Cuonavaggi och betyder ”Gåsdalen” eller ”Fjällåsdalen” (Reseguiden).
Lapporten Tjärn vid Torne träsk  Tjärn vid Torne träsk – fotograferat under liftfärden ned från Njullá.. Lövsångare  Lövsångare vid vägbron i Abisko. Abiskojåkka älv  Abiskojokk, Abiskojåkka, fjällälv i norra Lappland Fjällvedel  Fjällvedel (Astragalus alpinus) är en vacker ärtväxt som hittas allmänt på fuktiga ställen i hela fjällkedjan.
Rödblära  Rödblära (Silene dioica). Rödblära finns i nästan hela landet och är vanlig på många håll, men förekommer sällsynt på Öland och Gotland. Arten lever i fuktiga lundar, kärrkanter, stränder och fjällängar (Den virtuella floran). Tornfalk  Tornfalk nedanför Björkliden. Tornfalk  Tornfalk nedanför Björkliden. Smörboll med fluga  Smörbollar (Trollius europaeus). Smörbollen och smörbollsflugan lever i ”obligat mutualism”, vilket betyder att de är totalt beroende av varandra för sin överlevnad. Smörbollsflugan är nämligen den enda art som kan komma in i smörbollen eftersom växten är så sluten. Genom att flyga runt mellan blommorna och pollinera dem, gör flugan så att blomman kan leva vidare.  Flugorna träffas och parar sig i blomman, där honan även lägger ägg efteråt. När äggen kläcks livnär sig larverna på blommans frön, men de äter endast upp hälften av fröna för att säkra blommans förökning. När blomman vissnar och larven vuxit färdigt faller larven till marken och gräver sig ner under jorden. Där förpuppas den under vintern. När våren kommer kläcks puppan och en ny smörbollsfluga börjar leta smörbollar. Torne träsk  Torne träsk fotograferad med iFånen från Björkliden.
Lapporten  Lapporten består av två fjäll med branta fjällväggar vars toppar heter Tjuonatjåkka och Nissuntjårro. Fjällväggarna som är 1 554 resp. 1 738 meter höga är ett minne från den senaste inlandsisen. Mellan de branta fjällväggarnas toppar finns en 2 km lång dal som ser ut som ett U. Det är den dalen/öppningen som kallas Lapporten. Det samiska namnet på Lapporten är Cuonavaggi och betyder ”Gåsdalen” eller ”Fjällåsdalen” (Reseguiden). Lapporten & Torne träsk  Lapporten (fotoad från Björkliden) består av två fjäll med branta fjällväggar vars toppar heter Tjuonatjåkka och Nissuntjårro. Fjällväggarna (1554 resp. 1738 meter höga) är ett minne från den senaste inlandsisen. Mellan de branta fjällväggarnas toppar finns en 2 km lång dal som ser ut som ett U. Det är den dalen/öppningen som kallas Lapporten. Det samiska namnet på Lapporten är Cuonavaggi och betyder ”Gåsdalen” eller ”Fjällåsdalen” . Alfågel  Alfågel dyker i tjärn ovan Björkliden, Lappland. Alfågel  Alfågel ovan Björkliden, Lappland. Alfågel  Alfågel i tjärn ovan Björkliden, Lappland.
Fjällsippa  Fjällsippa (Dryas octopetala ovan Björkliden. Över snölega  Åsa pulsar över snölega i Björkiden-området. Uppsamling  Uppsamling för spaning i Björklidenområdet längs stigen till Kratersjön. Stigfinnare  På väg mot Kratersjön i Björkliden området. Stigen mot Kratersjön  Många snölegor längs stigen i Björkliden mot Kratersjön.
Växtfyndare  Christina visar växtfynd för Kristina medan Åsa skyndar till. Fjällbjörk i Björklidenområdet  Fjällbjörk (Betula pubescens var. tortuosa) eller underart av glasbjörk som återfinns i fjälltrakterna, vanligtvis som skogsgräns vid trädgränsen. Arten är ett mellanting mellan träd och buske beroende på växtförhållandena och rådande snödjup. Stammens form och utseende påverkas av snödjupet. Fjällbjörken har två tydliga färgnyanser på sin stam. Den övre delen är mörkare och den undre är ljusare, vilket beror på den djupa snön. Fjällbjörkens snömärkeslav dör lätt om den är snötäckt och bidrar därmed till nyansskillnaderna på stammen. Familjefika  Kristina och Peter fikar i Björklidenområdet ovan stigen till Kratersjön. Snöpulsning  Snöpulsning (varken bär eller brister) på och längs stigen mot Kratersjön i Björklidenområdet. Gråsiska  Gråsiska ovan Björkliden turiststation.
Färdledarfika  Kent-Ove redo för fika på rastplatsen i Torehamn. Fika i Tornehamn  Delar av dagens picknicklunch inmundigas på Tornehamns rastplats. Möte ovan hamnen  Kristina och Örjan ovan den blygsamma hamnen i Tornehamn. Svartvit flugsnappare  Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland. Svartvit flugsnappare  Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland.
Svartvit flugsnappare  Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland. Svartvit flugsnappare  Svartvit flugsnappare vid Tornehamn i Lappland. Nässelfjäril  Nässelfjäril på maskros i Tornhamn. Nässelfjäril  Nässelfjäril på maskros i Tornhamn. Skogsvitvinge  Skogsvitvinge i Tornehamn.
Blåhake  Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake  Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake  Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake  Blåhake, hane, vid Tornehamn i Lappland. Blåhake  Blåhake, hona, vid Tornehamn i Lappland..
Blåhake  Blåhake, hona, vid Tornehamn i Lappland.. Blåhake  Blåhake, hona, vid Tornehamn i Lappland.. Blomfägring  Rödblära och förgätmigej i Tornehamn. Rallarkyrkogården  Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappland. Rallarkyrkogården  Tornehamns kyrkogård, även kallad Rallarkyrkogården, anlades i närheten av Björkliden för att begrava dem som dog vid bygget av Malmbanan. Den påbörjades 1899 då en plats mellan banan och gamla materielvägen valdes ut. Kyrkogården har sedan byggts ut i olika etapper och fick sin nuvarande form 1937. Här vilar de som omkom av skador och olyckor, men även de som dog av de sjukdomar som härjade på järnvägsbygget. På senare tid har även döda med anknytning till trakten begravts här. Här vilar den legendariska kockan Svarta Björn, men även Axel Granholm, som var chefsingenjör och senare generaldirektör vid SJ. Kyrkogården tillhör Jukkasjärvi församling. (Wikipedia)
Rallarkyrkogården  Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappaland. Rallarkyrkogården  Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappaland- Rallarkyrkogården  Rallarkyrkorgården i Tornehamn, Lappaland. LKABs dagbrott  Bilden visar berget Kiirunavaara, vilken LKAB:s gruva befinner sig i/under. Det var ett dagbrott fram till 50-talet då man sedan gick under jord med gruvbrytningen. LKAB har brutit järnmalm i berget Kiirunavaara i Kiruna sedan början av 1900-talet. Gruvan är världens största och modernaste underjordsgruva. Malmkroppen i Kirunagruvan är cirka 4 km lång, 80 meter bred och har ett djup på ca 2 km.  Fram till idag har 850 miljoner ton malm brutits i gruvan, dvs ungefär en tredjedel av den ursprungliga malmkroppen. Den nya huvudnivån på 1 365 meters djup kommer att vara fullt utbyggd 2017, och beräknas trygga malmbrytningen för ytterligare tjugo år framåt. Gruvan har crka 50 mil väg och sträcker sig 4 kilometer från norr till söder. (Wikipedia, LKABs hemsida mfl). Gruvtorn på dagbrottet  Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har brutit järnmalm i berget Kiirunavaara i Kiruna sedan början av 1900-talet.
Institutet för rymdfysik  Institutet för rymdfysik , IRF, utanför Kiruna blev startpunkt får skådning i kringliggande skogsområde. Skäggig tall  Lavabemängd tall nedanför Instituet för rymdfysik i Kiruna. Satelliten Viking  Viking, Sveriges första satellit, finns utställld i IRF. Viking sändes upp 22 februari 1986 med en Ariane 1-raket från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. Satelliten, som hade en bana med högsta punkt ca 14 000 km över jordytan, hade som huvudsyfte att utforska elektriskt laddade partiklar vilka bl.a. leder till bildning av norrsken. Viking var i drift till den 12 maj 1987. Satelliten har formen av en jättediskus, 1,9 m i diameter och 0,5 m hög, med en massa av 286 kg, varav 68 kg nyttolast. Strömförsörjningen kom från 8 solpaneler. Saab Space var huvudleverantör för Viking, med bland andra amerikanska Boeing som underleverantör. Jukkasjärvi kyrka  Jukkasjärvi kyrka är den äldsta bevarade kyrkan i Lappland och är känd för sin altartavla skulpterad av Bror Hjorth. Kyrkan uppfördes 1607–08 och färdigställdes 1785. Jukkasjärvi kyrka  Bror Hjort gjorde altartavlan som är en gåva från LKAB i samband med kyrkans 350-årsjubileum 1958. Altartavlan är en triptyk, skuren i teakträ. I mitten finns en Kristusgestalt och på sidomålningarna får man möta en del av prästen Lars Levi Laestadius liv.  Inför invigningen av altartavlan ville Bror Hjort ha ett dopfunt i kyrkan. Jukkasjärvibon Vilhelm Isaksson fick uppgiften att tillverka en. Han fick endast använda yxa som redskap enligt Bror Hjort (Wkipedia).
Jukkasjärvi kyrka  På sidomålningarna av Bror Hjort får man möta en del av prästen Lars Levi Laestadius liv. Jukkasjärvi kyrka  Bror Hjort gjorde altartavlan som är en gåva från LKAB i samband med kyrkans 350-årsjubileum 1958. Altartavlan är en triptyk, skuren i teakträ. I mitten finns en Kristusgestalt. Jukkasjärvi kyrka  På sidomålningarna av Bror Hjort får man möta en del av prästen Lars Levi Laestadius liv. Orgeln i Jukkasjärvi kyrka  Orgeln invigdes av biskop Gunnar Weman 1997 och är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. Den konstnärliga utsmyckningen av orgelfasaden utfördes av konstnären Lars-Levi Sunna. Fasaden har solen och det kristna korset i centrum. Orgeln är gjord av masurbjörk, renhorn och rågarvat skinn. Även tangentbordet är utfört i björk och renhorn. Registret är utsmyckat med olika tecken tagna från den samiska mytologin (Wkipedia). Jukkasjärvi kyrka
Putsande bergfink  Putsande bergfink i Jukkajsjärvi. Fika i Jukkasjärvi  Kristina och Irene fikar vid Torne älv nedanför Jukkasjärvi kyrka. Blomsteräng  Blomsteräng i Jukkasjärvi vid Torne älv. Rödbläara och Sandtrav. Blomsteräng  Blomsteräng i Jukkasjärv vid Torne älv. Skvattram  Skvattram (Rhododendron tomentosum), även kallad Getpors, är en art i familjen ljungväxter. Vintergrön buske som kan bli upp till 1,5 m och  har en stark aromatisk doft. Skvattramarterna är nära besläktade med Rhododendron.
Gråtrut  Gråtrut, 2:a vinter, Midsommarblomster  Skogsnäva eller midsommarblomster (Geranium sylvaticum). Blommorna är oftast violetta men i norra Sverige är vitblommiga exemplar inte ovanliga. Bläsand  Bläsand, hane och hona, i Sautusjärvi. Blommande dikesrenar  Rödblära och smörbollar i Sautusjärviområdet. Blommande dikesrenar  Rödblära och smörbollar i Sautusjärviområdet.
Stjärtand  Stjärtand med 6 ungar i Sautusjärviområdet. Stjärtand  Stjärtand med 6 ungar i Sautusjärviområdet. ungar i Sautusjärviområdet. Stjärtand  Stjärtand med 6 ungar i Sautusjärviområdet. Smörboll med fluga  Smörbollar (Trollius europaeus). Smörbollen och smörbollsflugan lever i ”obligat mutualism”, vilket betyder att de är totalt beroende av varandra för sin överlevnad. Smörbollsflugan är nämligen den enda art som kan komma in i smörbollen eftersom växten är så sluten. Genom att flyga runt mellan blommorna och pollinera dem, gör flugan så att blomman kan leva vidare.  Flugorna träffas och parar sig i blomman, där honan även lägger ägg efteråt. När äggen kläcks livnär sig larverna på blommans frön, men de äter endast upp hälften av fröna för att säkra blommans förökning. När blomman vissnar och larven vuxit färdigt faller larven till marken och gräver sig ner under jorden. Där förpuppas den under vintern. När våren kommer kläcks puppan och en ny smörbollsfluga börjar leta smörbollar. Färdbilen töms  Irene, Christina och Kristina hämtar sin utrustning inför en  skådningspromend.
Dags för skådapromenad  Irene, Christina och Kristina hämtar sin utrustning inför en skådningspromenad. Sommaröppet ishotell  Ishotellet i Jukkasjärvi är öppen även på sommaren. Pärlemorfjäril  Frejas pärlemorfjäril ((Boloria freija) eller Högnordisk pärlemorfjäril (Boloria polaris) i Jukkasjärvi. Stationshuset Abisko östra  Stationshuset Abisko östra. I bakgrunden tre  bostadshus med flera lägenheter och tillhörande uthus, förmodligen för järnvägspersonal (det fanns här som mest över 200 anställda). Övergången från ångdrift till elektricitet på järnvägarna medförde att en helt ny typ av husbyggnader, s.k. transformator- och omformarestationer måste uppföras. Vid Abisko östra ligger stationshus och transformatorstation i en enda byggnad. Sådana hus uppfördes i Abisko, Vassijaure och Torneträsk. Stationens arkitekt var Folke Zettervall,  chefsarkitekt vid Statens Järnvägar (Banvakt.se mfl). Blomrikt längs banvallen  Sibirisk vallmo (Papaver croceum) och Sandtrav (Cardaminopsis arenosa) längs Rallarvägen i Abisko.
Sibirisk vallmo  Sibirisk vallmo (Papaver croceum) längs Rallarvägen i Abisko. Svarthö  Svarthö (Bartsia alpina) är en art i familjen snyltrotsväxter. Svarthö  svarthö Abiskojåkkas kanjon  Kristina ovanför strömvirvlarna i Abiskojåkkas kanjon. Abiskojåkkas kanjon  Abiskojokk, Abiskojåkka, fjällälv i norra Lappland; avvattnar ett 544 km2 stort högfjällsområde. Övre delen kallas Kamajokk och faller ut i sjön Abiskojaure, varifrån älven kallas Abiskojokk. Den rinner vidare norrut och faller ut i Torneträsk nära Abisko. Nedre delen bildar en naturskön kanjon. Längd: 40 km.
Rapsfjäril bicolorata  Rapsfjäril  vid Abiskojåkkas kanjon nedanför STFs turiststastion i Abisko. Underarten bicolorata är utbredd i fjälltrakterna. Abiskojåkkas kanjon Abiskojåkkas kanjon  Abiskojåkka-älven i Abisko Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko.
Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko.
Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Strömstare  Strömstare i forsen vid gångbron ovan STFs turiststation i Abisko. Fikapaus  Fikapaus vid Abiskojåkka-älven i Abisko.
Fikapaus  Fikapaus vid Abiskojåkka-älven i Abisko. Abiskojåkkas utlopp  Abiskojåkka-älvens utlopp i Torne träsk Gulärla  Gulärla i skogen nedanför STFs turiststation i Abisko. Blommor längs Rallarvägen  Fjällsippa (Dryas octopetala), Lapplands landskapsblomma. Fjällsippa längs Rallarvägen  Fjällsippa (Dryas octopetala), Lapplands landskapsblomma.
Rallarvägen  Malmbanan mellan Luleå och Narvik anlades 1883 till 1902. Sträckan Kiruna–Narvik byggdes sist. Den tog fyra år att färdigställa. Bygget pågick året runt, i hårt klimat under under enkla förhållanden. Längs banan uppfördes rallarläger, som revs när järnvägen blivit klar. För att få fram material anlades en materialväg som idag kallas Rallarvägen. År 1901 arbetade hela 2500 man i Norra distriktet, som började vid Torneträsk och slutade vid Riksgränsen. Längs vägen anlades samhällen och mindre läger som användes den hektiska tid som banbygget pågick. Vid Abiskojåkk fanns ett litet rallarläger. De största samhällena var Katterjåkk och Tornehamn. Där fanns till exempel affärer, kapell, kyrkstuga, kafé och hotell. Sibirisk vallmo  Sibirisk vallmo (Papaver croceum) och Sandtrav (Cardaminopsis arenosa) längs Rallarvägen i Abisko. Sibirisk vallmo  Sibirisk vallmo (Papaver croceum) och Sandtrav (Cardaminopsis arenosa) längs Rallarvägen i Abisko. Artgenomgång  Näst sista dagens skådande gås igenom i behagligt sommarväder utan för lodgen. Artgenomgång  Deltagarna i artgeomgången distrasheras av  oidenfierat överflygande föremål, som till slut bestämdes vara en ”pipare”.
Reskamrater  Deltagarna i Abisko-resan (frånsett fotografen) samlade dagen före hemresan. Väntan på flyget  Väntan i  avgångshallen på Kiruna flygplats. Planets start var en knapp halvtimme försenad. Abisko Mountain lodge  Rumsutsikt vid Abisko Mountain lodge.