160706 Dals Rostock, Upperud, Högsbyn

Gurkört  Humla i gurkört (Borago officinalis) i Dals Rostocks örtagård. Humlesuga  Humlesuga (Stachys officinalis) i örtagården i Dals Rostock. Mycket sällsynt ört och är bara funnen på ett fåtal platser i södra och mellersta Sverige. Humlesuga var förr en läkeväxt men redan år 1755 skriver Linné att den används allt mer sällan. Kallad även läkebetonika och känd som läkeört redan i deet forntida Egypten. Innehåller stora mängder garvämnen och verkar sårläkande. Jättenattljus.  Jättenattljus i örtagården i Dals Rostock. En tvåårig ört som kan bli drygt en meter hög. Stjälken är upprätt och hårig, med hår som har uppsvälld rödaktig bas. Bladen är lansettlika och sitter strödda längs stjälken. Blommar från juli till september med stora gula blommor som öppnar sig i skymningen. Blommorna sitter i de övre bladvecken, foderbladen är ofta Jättenattljus rödstrimmiga och kronbladen är klargula och upp till fem centimeter långa. Fruktämnet och fruktkapslarna är klädda med hår som har uppsvälld rödaktig bas. Jättenattljus är en odlad art som ibland kan påträffas förvildad. Den hör ursprungligen hemma i Nordamerika. Humla i hässleklocka  Hässleklocka (Campanula latifolia) i Dals Rostocks örtagård – är den största av våra blåklockor (Campanula Förekommer sparsamt i södra Sverige upp till Uppland, men kan också sällsynt påträffas längre norrut. Växer ofta i lundar men kan också förekomma på kulturmark. Odslas som rabattväxt och både vita och blåblommiga sorter saluförs, ofta säljs den storblommigare varieteten stor hässleklocka (var. macrantha). Hoffberg (1792) skriver om hässleklocka att rötterna "kunna kokte ätas wårtiden, innan de gå i stjelk, äfwen örtebladen, men äro hos oss ännu icke i bruk". Några år senare, år1806, skriver dock Retzius i sin Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ att rötter och späda skott ätes i sallad och att bladen äts stuvade. Artnamnet latifolia kommer av latinets latus (bred) och folium (blad), namnet syftar på de breda bladen. Svenska namnet hässleklocka av att den ofta växer bland hassel (Corylus avellana), i så kallade hässlen.(Den virtuella floran). Humla i hässleklocka  Hässleklocka (Campanula latifolia) i Dals Rostocks örtagård – är den största av våra blåklockor (Campanula Förekommer sparsamt i södra Sverige upp till Uppland, men kan också sällsynt påträffas längre norrut. Växer ofta i lundar men kan också förekomma på kulturmark. Odslas som rabattväxt och både vita och blåblommiga sorter saluförs, ofta säljs den storblommigare varieteten stor hässleklocka (var. macrantha). Hoffberg (1792) skriver om hässleklocka att rötterna "kunna kokte ätas wårtiden, innan de gå i stjelk, äfwen örtebladen, men äro hos oss ännu icke i bruk". Några år senare, år1806, skriver dock Retzius i sin Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ att rötter och späda skott ätes i sallad och att bladen äts stuvade. Artnamnet latifolia kommer av latinets latus (bred) och folium (blad), namnet syftar på de breda bladen. Svenska namnet hässleklocka av att den ofta växer bland hassel (Corylus avellana), i så kallade hässlen.(Den virtuella floran).
Kungsmynta  Humla på Kungsmynta, oregano eller ibland kungsmejram  (Origanum vulgare L.) i Dals Rostocks örtagård. Växt i familjen kransblommiga växter. En speciell egenskap hos växten, liksom exempelvis hos pors och pepparmynta, är att den p g a eteriska oljor omger sig med en tydlig doft, även när den inte blommar. Kungsmynta växer i skogsbryn, på bergknallar och i steniga snår; gärna på kalkgrund. Den vill ha det torrt och soligt. Den odlas både som kryddväxt och som prydnad i trädgårdar. I sin odlade form kallas den oftast oregano (Wikipedia och Den virtuella floran). Dals Rostocks örtagård  Humlor på mynta (Mentha) i Dals Rostocks örtagård Dals Rostock  Pelargoner i Kerstin Ljungqvists växthus i Dals Rostock, Dalsland. Fika på gång  Fika på gång i Museicafé Bonaparte i Upperud, Dalsland. Nässelfjäril på jättevädd  Nässelfjärl på jättevädd i Upperud, Dalsland. Jättevädd är en flerårig ört med upprätt stjälk som kan bli upp till två meter hög. Blommar i juli–augusti med blekgula blommor som sitter samlade i huvudlika korgar. Artnamnet gigantea kommer av latinets gigas (jätte) och betyder 'mycket stor' (Den virtuella floran).
Humla på jättevädd  Humla på jättevädd. Jättevädd är en flerårig ört med upprätt stjälk som kan bli upp till två meter hög. Blommar i juli–augusti med blekgula blommor som sitter samlade i huvudlika korgar. Artnamnet gigantea kommer av latinets gigas (jätte) och betyder 'mycket stor' (Den virtuella floran). Dalslands museum  Utställning: Yvonne T Larsson ”INNOCENCE” papper skulptur i Dalslands museum, Upperud. Dalslands museum  Utställning: Yvonne T Larsson ”INNOCENCE” papper skulptur i Dalslands museum, Upperud. Dalslands museum  Utställning: Yvonne T Larsson ”INNOCENCE” papper skulptur i Dalslands museum, Upperud. Dalslands museum  Kristina ser i Dalslands museeums galleri digitala fotocollage “Stranger Things Have Happened” av Maggie Taylor, USA.
Svanefjorden  Utsikt över Svanefjorden från Dalslands museum i Upperud. Hällristningar i Högsbyn  Högsbyns hällristningsområde i Tisselskogs socken i Bengtsfors kommun i Dalsland är ett 100 x 600 meter stort hällristningsområde från bronsåldern. Det består av 2500 fantasieggande figurer fördelade på drygt 300 hällar med bilder på bland annat skepp, fotsulor, händer, hundar och människor. Den kanske märkligaste figuren är en man som gör en baklängesvolt på ett skepp. Andra figurer föreställer människor med uppsträckta händer samt en bågskytt. Området ligger inom Tisselskogs naturreservat och är naturskönt beläget vid Råvarp, en av sjöarna i Dalslands kanal (Wikipedia). Hällristningar i Högsbyn Hällristningar i Högsbyn  Fotavtryck som hällsristning Hällristningar i Högsbyn  Strax ovanför sjön Rårvarp finns också hällristningar-
Ormvindlingshällen i Högsbyn  Våglinjer – ormvindlingar, dominerar ristningarna. I Norden var ormen en tidig symbol för vårdagsjämningen (ur infoskylt vid hällristningen) Hällristningar i Högsbyn Dalslands museum 160706-4