Fåglar

Fåglar i framförallt Donaudeltat
Tamduva i Zarnesti  Tamduva i Zarnesti, Rumänien, 5 maj 2012. Turkduva i Zarnesti Ängspiplärka i talltopp Svartmes Brandkronad kungsfågel-1
Ormvråk Slaguggla Murkryparen  Murkrypare ( Tichodroma muraria) i Rumänien, enda arten i fågelfamiljen murkrypare (Tichodromadidae). Den är 16-17 cm lång och har lång, böjd näbb. Den är grå med svart på undersidan, mest hos hanen, och har breda, runda vingar med stora röda fält och vita fläckar. Arten häckar i höga berg nära snögränsen i s. Europa och österut till Himalaya. Den livnär sig av insekter och spindlar, och när den flyger mellan klippblocken har den en typisk, fjärilslik flykt (Nationalencyklopedin). Tornfalk-1  Tornfalk (Falco tinnunculus) är en medelstor rovfågel som ofta ses ryttla över fält och öppna ytor, som kalhyggen och myrar. Tornfalken är en av Europas talrikaste rovfåglar. Råkkoloni i Ciorani
Gråhäger-1 Kungsfiskare 120426-2 Rallhägerpar Krushuvad peilikan, 2 st Skrattmås-1
Sothöna startar i vattnet Dvärgskarv 120426 Tornfalk ryttlande-1 Rallhäger flygande höger Brunandhona lyfter
Gråhakedopping, par Silkeshägrar flyger Havsörn på flytande stubbe Havsörn flyger från flytande stubbe Bronsibis i flock
Krushuvad pelikan Rödstjärt-1 Rösdstjärt hona Grågåsläger Styltlöpare flygande
Ladusvala på kabel Stare på kabel Skädddopping-1 Ägretthäger flygande Ägretthäger i dunge
Bronsibis 2 st Brun kärrhök-2 Havsörnsduell-5 Kaspisk trut Krushuvad & vit pelikan
Silkeshäger på grenar Skäggmes 1204271 Skäggmes 1204273 Svarthuvad trut Vitögd dykand flyger upp
Skärfläckor 2 st Skräntärna Vit stork 120427 Storskarvar 120427 Styltlöpare
Vid pelikan 120427 Aftonfalk överflygande Brunand Gråhäger flygande-2 Kaspisk trut flygande
Minervauggla Natthäger (Black-crowned Night Heron) flygande-2 Ringduva Stenskvätta Svart rödstjärt
Vid pelikan 120428 Vitögd dykand två st Brunand startar Gråhakedopping 2 st Skäggtärna-2
Fältsångare flyger iväg Fältsångare på strå Gulärla flyger upp Gulärla Knölsvanar i deltat
Kornsparv på vasstrå  Kornsparv (Miliaria calandra) art i fågelfamiljen fältsparvar. Den blir ca 18 cm lång och är gråbrun och kraftigt streckad. I Sverige fanns den tidigare i jordbruksbygd i söder men har p.g.a. ändrade jordbruksmetoder gått mycket starkt tillbaka, och numera häckar endast omkring tio par i Skåne. Kornsparv livnär sig av frön och gröna växtdelar samt en del insekter och andra ryggradslösa djur. Arten häckar mer allmänt i stora delar av Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien österut till Sinkiang. (Nationalencyklopedin). Mosnäppa flygande Mosnäppa-1 Spansk sparv Svartpannad törnskata  Svartpannad törnskata (Lanius minor) i Rumänien – art i fågelfamiljen törnskator. Den är 19-21 cm lång och liknar en liten varfågel. Den har grå rygg, svarta vingar med stor, vit fläck, svart mask, som når högre upp i pannan än hos varfågel, samt ljus undersida med rosa ton. Arten häckar i s. och ö. Europa och v. Asien och ses nästan årligen i Sverige på försommaren (Nationalencyklopedin).
Svarttärna Tofslärka  Tofslärka , Galerida cristata, art i fågelfamiljen lärkor. Den är ca 17 cm lång och beige-blekbrun med mörk streckning och vit buk och har tydlig nacktofs. Arten häckar på stäpper, i odlingsbygd och andra öppna marker i stora delar av Gamla världen utom norrut. Den häckade till slutet av 1980-talet sällsynt i s. Sverige, framför allt i Skåne (Nationalencyklopedin) Vit stork vid pöl Fisktärna-2 Rödbena
Biätare 3 st Kornsparv Örnvråk 120501 Bivråk 120501-8 Purpurhäger flygande - montage
Småsnäppor Tjockfot Gluttsnäppa 2 st flygande  Gluttsnäppa (Tringa nebularia) art i fågelfamiljen snäppor. Den blir 31 cm lång, är gråbrunspräcklig på ovansidan och undertill vit med fläckat bröst. Från övergumpen går en vit kil upp på ryggen. Näbben är grövre än hos andra arter i släktet Tringa och något uppåtböjd. Gluttsnäppa häckar vid myrar i Norrlands och norra Svealands skogsområden och fjällbjörkskogar och lägger oftast fyra ägg. Den finns också i norra Skottland och österut genom hela norra Asiens tajgabälte. Den övervintrar i Sydeuropa, Afrika, södra Asien och Australien. Under flyttningen är den relativt vanlig vid havsstränder i södra Sverige. Arten livnär sig av smådjur, bl.a. insekter och fiskyngel, som den snappar åt sig när den vadar på grunt vatten (Nationalencyklopedin). Klippduva