Safari Nambia 15-27 april 2018.

Med egen guide och tillhörande fyrhjulsdriven bil färdades vi 15–27 april mellan lodger och naturreservat/nationalparker i Nambia. Det blev återigen ett oförglömligt besök i Afrikas natur och djuvärld. Höjdpunkter denna gången var dels närkontakt med en leopard och senare fem geparder, dels utflykt till ökenlandskap.
Resvägar i Nambia Windhoeks flygplats  Äntligen framme vid Windhoeks flygplats kl 1020. Uppackning  Upppackning i Vondelhof Guesthouse  i Windhoek. Blåkindad glansstare  Blåkindad glansstare (Lamprotornis chalybaeus) vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek. Rödkindad fjärilsfink  Rödkindad fjärilsfink, hona, (Uraeginthus bengalus) vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek.
Pamlduva  Palmduva vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek. Vitryggig musfågel  Vitryggig musfågel (Colius colius) vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek. Vitryggig musfågel  Vitryggig musfågel (Colius colius) vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek. Biätare  Biäater (Merops apiaster) vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek. Biätare  Biätare ovan Vanderhof Guesthouse i Windhoek.
Biätare  Biätare med byte vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek.p Rödhuvad amadin  Rödhuvad amadin (Amadina erythrocephala) och Palmduva vid Vanderhof Guesthouse i Windhoek. Viltmiddag i Windhoek 180416-3  Första kvällen i Windhoek åt vi viltmidag hos Joe´s. Första mötet med guiden  Guiden Brian Tongai hämtar oss vid Vanderhof Guesthouse. Proviantering  Proviantering i Okahandja på väg norrut.
På väg  På väg till till Okinjima Plains camp. På väg  På väg till Okinjima Plains camp. Zebror  Bergszebra, t v, och stäppzebra med föl vid vägen till Okinjima Plains camp. Stäppzebran är den enda grupp av vilda hästdjur som inte räknas som utrotningshotade, Bergzebran klassas som sårbar. Agamödla  Agamödla utanför vårt rumsfönster i Okinjima Plains camop. Okinjima Plains camp  Checkar in vid Okinjima Plains camp vid 12-tiden.
Okinjima Plains camp  Uppackning i vårt "bushhouse" vid  Okinjima Plains camp Okinjima Plains camp  Vårt "bushhouse" vid  Okinjima Plains camp. Termitbon  Termitbon. Termiter är eusociala insekter som lever i samhällen. De är inte besläktade med myror, men lever liksom dessa i stora kolonier och termitbon kallas ibland liksom myrornas bon för stackar.  Vissa termiter bygger bon som ser ut som torn, konstruerade av jord eller lera, cellulosa, saliv och spillning. Andra bygger underjordiska bon bestående av tunnlar och kammare och vissa arter lever i ihåliga trädgrenar. Den största modellen av termitbon kan omsluta hela träd (Wikipedia). Rödflikig bulbyl  Rödflikig bulbyl (Pycnonotus nigricans) i Okinjima Plains camp. Sydafrikasparv  Sydafrikasparv (Passer diffusus) i Okinjima Plains camp.
Kapturturduva  Kapturturduva (Streptopelia capicola) i Okonjima naturrreservat. Sydlig maskvävare  Sydlig maskvävare (Ploceus intermedius) vid  Okinjima Plains camp. Rostgumpad sångare  Rostgumpad sångare (Sylvia subcaerulea) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar, fotograferad vid  Okinjima Plains camp. Leopardspår  Guiden Giertz visar leopardspår under "gamedrive" i Okonjima naturreservat. Sydlig maskvävare  Sydlig maskvävare (Ploceus intermedius) vid  Okinjima Plains camp.
Sydlig maskvävare  Sydlig maskvävare (Ploceus intermedius) vid  Okinjima Plains camp. Giraffunge  Giraffunge i Okonjima naturreservat. Springbock  Springbock (Antidorcas marsupialis), en medelstor gasell , i Okonjima naturreservat. Namibiablomma 18041779 Springbock  Springbock i Okonjima naturreservat.
Maricoflugsnappare  Maricoflugsnappare (Bradornis mariquensis) Sumpsköldpadda  Sumpsköldpadda (Emydidae) i Okonjima naturreservat. Giraff  Giraff i Okonjima naturreservat. Schabrakschakal  Schabrakschakal eller svartryggad schakal (Canis mesomelas) i Okonjima naturreservat. Leopard  Leopard, hona 2 år gammal, i Okonjima naturreservat.
Leopard  Leopard, hona 2 år gammal, i Okonjima naturreservat. Leopard  Leopard, hona 2 år gammal, i Okonjima naturreservat. Leopard  Leopard, hona 2 år gammal, i Okonjima naturreservat. Koritrapp  Koritrapp (Ardeotis kori) i Okonjima naturreservat. Den största arten i fågelfamiljen trappar. Blir upp till 130 cm lång; hanar kan väga upp till 20 kg, honor ca 6 kg. Lever på öppna grässlätter och grässavanner dels i Östafrika, dels i södra Afrika. Livnär sig av insekter och små kräldjur och gnagare samt en del växter. Flyger sällan men följer ofta regn eller i Östafrika ibland flyttande gnuhjordar (Nationalencyklopedin). Babian  Chacmababian (Papio ursinus) i Okonjima naturreservat.
Jag skiter i er  Impala (Aepyceros melampus) i Okonjima naturreservat. Babianfamilj  Babianfamilj i Okonjima naturreservat . Bekväm ställning  Babianhanne i sin favoritstol i Okonjima naturreservat. Lapwing? Vårtsvin  Vårtsvin i Okonjima naturreservat.
Gnu  Strimmig gnu (Connochaetus taurinus) i Okonjima naturreservat. Constrictor  Orm, juvenil, constrictor i Okonjima naturreservat. Leopard  Leopard, hona 2 år gammal, i Okonjima naturreservat. Impalafajt i Okonjima  Impala (Aepyceros melampus) fajtas i Okonjima naturreservat. Solnedgång  Solnedgång i Okonjima naturreservat.
Skål för solnedgången  Förfriskningar serveras vid utflyktsbilen efier solnedången i Okonjima naturreservat. Äventyrarna Hennix  Vi poserar i Okonjima naturreservat vid utflyktsbilen, när guiden plåtar oss. Regnmoln  Regnmoln vid horisonten efter soldnedgången i Okonjima naturreservat. Schabrakschakal  Schabrakschakal eller svartryggad schakal (Canis mesomelas) i Okonjima naturreservat. Strimmig gnu  Strimmig gnu (Connochaetus taurinus) i Okonjima naturreservat.
Afrikansk giraff dricker  Afrikansk giraff dricker vatten i Okonjima naturreservat. Vitbrynad sparvvävare  Vitbrynad sparvvävare (Plocepasser mahali) i Okonjima naturreservat. Giraff  Enhornad giraff i Okonjima naturreservat. Giraff  Giraff på sniskan i Okonjima naturreservat . Giraff  Giraff på sniskan i Okonjima naturreservat .
Swainsonfrankolin  Swainsonfrankolin (Pternistis swainsonii), hönsfågel i Okonjima naturresevat. Större kudu i Okonjima 180417  Större kudu (Tragelaphus strepsiceros) Afrikas näst största antilop i Okonjima naturreservat. Större kudu i Okonjima 180417-1  Större kudu (Tragelaphus strepsiceros) Afrikas näst största antilop i Okonjima naturreservat. Morgon i Okonjima  Morgon vid vattenhållet i Okonjima naturreservat. Vårtsvinsduell  Vårtsvinsduell i Okonjima naturreservat.
Grisduell 180418-2 Akaciasparv  Akaciasparv (Passer motitensis) i Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat.
Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepardguiden  Vår utmärkte guide Gert van Wyk, som i Okonjima naturreservat visade såväl leopard som gepard.
Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Gepard  Besök hos de fem geparderna Okonjima naturreservat. Svalungar  Svalungar under taket till restaurangen i Okonjima lodge.
Mustaschvävare  Mustaschvävare (sporopipes squamifrons) vid Okonjima lodge. Mustaschvävare  Mustaschvävare (sporopipes squamifrons) vid Okonjima lodge. Blå fjärilsfink & melbaastrild  Blå fjärilsfink (Uraeginthus angolensis) och melbaastrild (Pytilia melba) vid Okonjima lodge. Melbaastrild  Melbaastrild (Pytilia melba) vid Okonjima lodge. Melbaastrild  Melbaastrild (Pytilia melba) vid Okonjima lodge.
Blå fjärilsfink  Blå fjärilsfink (Uraeginthus angolensis) vid Okonjima lodge. Blå fjärilsfink  Blå fjärilsfink (Uraeginthus angolensis) vid Okonjima lodge. Buskdykare  Grådykare, buskdykare, savanndykar (Sylvicapra grimmia) art i familjen slidhornsdjur i Okonjima naturreservat. Den är grå, ibland gul- eller rödgulaktig, och 45–70 cm i mankhöjd. Lever i savann- och bergsområden i Afrika och är den vanligaste dykarantilopen. Buskdykare  Grådykare, buskdykare, savanndykar (Sylvicapra grimmia) art i familjen slidhornsdjur i Okonjima naturreservat. Namnet kommer sig av deras flyktmetod att dyka in i ett busksnår. Kronvipa  Kronvipa (Vanellus coronatus) i Okonjima naturreservat.
Grönglansstare  Grönglansstare (Lamprotornis nitens) i Okonjima naturreservat. Hjälmpärlhöna  Hjälmpärlhöna (Numida meleagris) i Okonjima naturreservat. Fläckblåkråka  Fläckblåkråka (Coracias naevius) utanför Otjiwarongo. Rast i Ojiwarongo  Tongai köper torkat kött i Ojiwarongo. Rast i Ojiwarongo  Tongai köper torkat kött i Ojiwarongo.
Riddarfjäril  Riddarfjäril vid Namutoni lodge. Swainsonfrankolin  Swainsonfrankolin (Pternistis swainsonii), hönsfågel vid Namitoni lodge. Akaciacistikola  Akaciacistikola (Cisticola chiniana) utanför Namutoni lodge. Akaciacistikola  Akaciacistikola (Cisticola chiniana) utanför Namutoni lodge. Grå tofsturako  Grå tofsturako (Corythaixoides concolor) vid Namutoni lodge.
Grå tofsturako  Grå tofsturako (Corythaixoides concolor) vid Namutoni lodge. Lodgen i Namutoni  Rumsinteriör i Namutoni lodge. Lodgen i Namutoni  Rumsinteriör i Namutoni lodge. Klykstjärtad drongo  Klykstjärtad drongo (Dicrurus adsimilis) vid Namutoni lodge. Impala  Impala (Aepyceros melampus) mellanstor afrikansk antilop. Namnet impala kommer från zuluspråket. Plåtad på vägen från Namutoni.
Koritrapp  Koritrapp (Ardeotis kori) i utanför Namutori. Koritrapp  Koritrapp (Ardeotis kori) i utanför Namutori. Kapturturduvor  Kapturturduva (Streptopelia capicola) badar utanför Namutoni. Blek sånghök  Blek sånghök, juvenil (Melierax canorus) utanför Namutoni Nilgås  Nilgås (Alopochen aegyptiaca) på vägen  till Etosha nationalpark
Smedvipa  Smedvipa (Vanellus armatus) på vägen till Etosha nationalpark. Smedvipa  Smedvipa (Vanellus armatus) på vägen till Etosha nationalpark. Benguelalärka  Benguelalärka (Certhilauda benguelensis) på vägen  till Etosha nationalpark Nilgås  Nilgås (Alopochen aegyptiaca) i sjö efter vägen  till Etosha nationalpark. Nilgås  Nilgås (Alopochen aegyptiaca) i sjö efter vägen  till Etosha nationalpark.
Dvärgörn  Dvärgörn (Hieraaetus pennatus) efter vägen  till Etosha nationalpark – troligen sjuk. Blåkindad glansstare (Lamprotornis chalybaeus)  Blåkindad glansstare (Lamprotornis chalybaeus) efter vägen till Etosha nationalpark Sydlig gulnäbbstoko  Sydlig gulnäbbstoko (Tockus leucomelas) efter vägen  till Etosha nationalpark Smedvipa  Smedvipa (Vanellus armatus) på vägen till Etosha nationalpark. Lilabröstad blåkråka  Lilabröstad blåkråka (Coracias caudatus) på vägen  till Etosha nationalpark
Lilabröstad blåkråka  Lilabröstad blåkråka (Coracias caudatus) på vägen  till Etosha nationalpark Härfågel 180419-1  på vägen  till Etosha nationalpark Mopaniträd innan Etosha 180419  Mopaniträd på vägen  till Etosha nationalpark. Mopane växer i varma och torra områden. Det är mycket resistent mot dåliga och framförallt salta jordar och av den anledningen blir det ofta helt dominerande i sådana områden, så dominerande att man ofta pratar om "mopane woodlands" och mopane shrublands" om dessa områden. Mopane är vanligt förekommande i stora delar av Sydafrika, Namibia, Botswana och Zimbabwe (Wikipedia). Halali  Paus i Halli utanför Etoshoa nationalpark Fläckblåkråka  Fläckblåkråka (Coracias naevius) utanför Halali.
Springbock  Springbock (Antidorcas marsupialis) utanför Etosha np. Sydlig fiskaltörnskata  Sydlig fiskaltörnskata (Lanius collaris) utanf ör Etosha. Kapråka  Kapråka (Corvus capensis) utanför Etosha. Kapråka  Kapråka (Corvus capensis) utanför Etosha. Tvåbandad ökenlöpare  Tvåbandad ökenlöpare, hane (Rhinoptilus africanus) i Etosha.
Tvåbandad ökenlöpare  Tvåbandad ökenlöpare, hona (Rhinoptilus africanus) iEtosha. Tvåbandad ökenlöpare  Tvåbandad ökenlöpare (Rhinoptilus africanus) u Etosha. Roststjärtad stenskvätta  Roststjärtad stenskvätta  (Cercomela familiaris) i Etosha. Roststjärtad stenskvätta  Roststjärtad stenskvätta (Oenanthe familiaris i Etosha. Roststjärtad stenskvätta  Roststjärtad stenskvätta (Oenanthe familiaris i Etosha.
Roststjärtad stenskvätta  Roststjärtad stenskvätta (Oenanthe familiaris i Etosha. Roststjärtad stenskvätta  Roststjärtad stenskvätta (Oenanthe familiaris i Etosha. Blek sånghök  Blek sånghök (Melierax canorus) i Etosha np. Vitvingad trapp  Vitvingad trapp (Eupodotis afraoides) längs vägen i Etosha np. Rödlistad. Afrikansk Tornfalk  Afrikansk Tornfalk (Falco rupicoloides) i Etosha np.
Blåtrana  Blåtrana, Paradistrana (Grus paradisea). Populationen minskade kraftig f.o.m 1980-talet och är i dag mycket hotad. Lunch i Halali camp  Lunch i Halali camp Ankomst till Etosha village  Tongai bär i resbagaget i vårt hus. Uppackat  En stunds vila före middagen i Etosha village. Vitbrynad sparvvävare  Vitbrynad sparvvävare (Plocepasser mahali) vid Etosha Village .
Byvävare  Byvävare, hona (Ploceus cucullatus) i Etosha village. Rödflikig bulbyl  Rödflikig bulbyl (Pycnonotus nigricans) i Etosha village. Blåkindad glansstare  Blåkindad glansstare (Lamprotornis chalybaeus) vid Etosha village. Gråryggad camaroptera  Gråryggad camaroptera (Camaroptera brevicaudata) vid Etosha village Rödflikig bulbyl  Rödflikig bulbyl (Pycnonotus nigricans) i Etosha village.
Rödflikig bulbyl  Rödflikig bulbyl (Pycnonotus nigricans) i Etosha village. Lässtund  Lässtund inför avresasn från Etosha village. Namibia 1804203462 Hjälmpärlhöna  Hjälmpärlhönor (Numida meleagris) i Etosha np. Afrikansk duvhök  Afrikansk duvhök (Accipiter tachiro) i Etosha np.
Afrikansk duvhök i Etosha np 180420-95 Struts  Strus, hane (Struthio camelus) i Etosha np. Struts  Strus, haona (Struthio camelus) i Etosha np. Långstjärtsduva  Långstjärtsduva (Oena capensis) i Etosha np. Ekorre  Ekorre i
Palmduva  Palmduva (Streptopelia senegalensis) i Etosha np. Klykstjärtad drongo  Klykstjärtad drongo (Dicrurus adsimilis) i Etosha np. Kolonivävare  Kolonivävare (Philetairus socius) i Etosha np. Kolonivävare  Kolonivävare (Philetairus socius) i Etosha np. Vimpelstjärtad änka  Vimpelstjärtad änka (Vidua regia) vid Halali camp.
Vimpelstjärtad änka  Vimpelstjärtad änka (Vidua regia) vid Halali camp. Karooskvätta  Karooskvätta (Cercomela schlegelii) vid Halali Karooskvätta  Karooskvätta (Cercomela schlegelii) vid Halali Kronvipa  Kronvipa (Vanellus coronatus) i Etosha np. Kronvipa  Kronvipa (Vanellus coronatus) i Etosha np.
Gycklarörn  Gycklarörn (Terathopius ecaudatus) över Etosha np. Koritrapp  Koritrapp (Ardeotis kori) i Etosha np. Sekreterarfågel  Sekreterarfågel (Sagittarius serpentarius) förflyttar sig mestadels genom att stylta fram på marken med sina långa ben istället för att flyga. Födan utgörs främst av ormar och ödlor men även små däggdjur och insekter som den dödar genom att springa ifatt dessa och stampa ihjäl dem. Vitvingad trapp  Vitvingad trapp (Eupodotis afraoides) längs vägen i Etosha np. Rödlistad. Gembock  Gemsbockar (Oryx gazella) i revifajt i Etosha np.
Gembock  Gemsbockar (Oryx gazella) i revifajt i Etosha np. Kapturturduva  Kapturturduva (Streptopelia capicola) i Etosha np. Zebrahinder  Zebror blockerade ofta vägarna i Etosha np.p Struts  Förbiilande struts i Estosha np. Stäppörn  Stäppörn (Aquila nipalensis) över Etosha np.
Dvärgörn  Dvärgörn (Aquila pennatus) över Etosha np. Sydlig maskvävare  Sydlig maskvävare (Ploceus velatus) i Etosha np. Sydlig maskvävare  Sydlig maskvävare (Ploceus velatus) i Etosha np. Strutsar  Strutsspärr på vägen i Etosha np Strutsar  Strutsspärr på vägen i Etosha np
Lunch i Oliofantrus  Lunch (30 graders värme) i Olifantrus infocenter efter vägen mot Etosha np. Sydlig termitskvätta  Sydlig termitskvätta (Myrmecocichla formicivora) i Etosha np. Sydlig termitskvätta  Sydlig termitskvätta (Myrmecocichla formicivora) i Etosha np. Stenantilop  Stenantilop (hona), kallas också för steenbok (Raphicerus campestris) i Etosha np. Afrikansk Tornfalk  Afrikansk Tornfalk (Falco rupicoloides) i Etosha np.
Gabarhök  Gabarhök (Micronisus gabar) vid vägen till Hobatere lodge. Savannelefant  Savannelefant eller stäppelefant (Loxodonta africana) i Hobatere, tillhör i släktet afrikanska elefanter och är världens största landdjur. Hobatere lodge-stugan  Trångt inne i stugan vid Hobatere lodge. Skymning i Hobatere  Skymning vid Hobatere lodge, mellan Damaraland och Etosha nationalpark. Artbestämning  Kristina och Brian Tongai vid kvällens genomgång i Hobatere av fåglarna vi sett.
Hyddan i Hobatere  Hyddan i Hobatere lodge, mysig utanpå men trång och mörk inuti Vägen ut från lodgen  Vacker vy men svårframkomlig väg till pch från Hobatere lodge. Brun ormörn  Brun ormörn (Circaetus cinereus) efter vägen mot Damaraland. Bildoskärpa pga objektivfel. Örongam  Örongam (Torgos tracheliotus) över Damaraland. Namibia 1804215813
Toalettkommers  Toalettkommers i Khorixas, Damaraland. Vägvy  Berg i Damarland Vägarbetare i Damaraland  Ett av många vägarbeten. Vägvy  Ojämn sandväg i Damaraland. Vägvy  Karoo är en vidsträckt biotop kännetecknande av gamla bergarter ofta med mycket grusig/stenig terräng. Den sträcker sig från sydkusten i Sydafrika till ca 30 mil in i Namibia där den utgör Kalahari öknens gräns västerut.
Bly gsamt tältläger  Tsubes camp i Damaraland. Souvenirstånd i Damaraland  Tappra försökt till inkomst efter vägen i Damaraland. Vägvy  Installation i Damaraland.p Klapperstenshög  Klapperstenshög på vägen in till Twyfelfontein lodge. Twyfelfontein lodge  På väg mot receptionen i Twyfelfontein lodge.
Twyfelfontein lodge  På väg mot receptionen i Twyfelfontein lodge. Twyfelfontein lodge  På väg mot receptionen i Twyfelfontein lodge. Stekande sol  Solparasoll behövs mot den stekande stolen under promenaden till lunchen. Blekvingad glansstare  Blekvingad glansstare (Onychognathus nabouroup) vid Twyfelfontein lodge. Sydafrikasparv  Sydafrikasparv (Passer diffusus)  vid Twyfelfontein lodge.
Boersparv  Boersparv , hane (Passer melanurus) vid Twyfelfontein lodge. Boersparv  Boersparv , hane (Passer melanurus) vid Twyfelfontein lodge. Eldhuvudagam  Vanlig agam, hane, (Agama agama), även kallad eldhuvudagam vid Twyfelfontein lodge. Eldhuvudagam  Vanlig agam, hane, (Agama agama), även kallad eldhuvudagam vid Twyfelfontein lodge. Eldhuvudagam  Vanlig agam, hona (Agama agama), även kallad eldhuvudagam vid Twyfelfontein lodge.
Eldhuvudagam  Vanlig agam, hona (Agama agama), även kallad eldhuvudagam vid Twyfelfontein lodge. (Agama agama), även kallad eldhuvudagam vid Twyfelfontein lodge. Kaptermitskvätta  Kaptermitskvätta (Oenanthe monticola) vid Twyfelfontein lodge Kaptermitskvätta  Kaptermitskvätta (Oenanthe monticola) vid Twyfelfontein lodge Guineaduva  Guineaduva (Columba guinea) vid Twyfelfontein lodge. Skymning  Skymning vid Twyfelfontein lodge.
Gryning  Gryning vid Twyfelfontein lodge Soluppgång  Soluppgång vid Twyfelfontein lodge. Gryning  Gryning vid Twyfelfontein lodge. The Organ Pipes  De så kallade orgelpiporna ligger nära Burnt Mountain, väster om staden Khorixas. Denna klippformation består av en grupp orgelpipliknande basalter (en bergart av vulkaniskt ursprung). ”Orgelpiporna” bildades för omkring 150 miljoner år sedan, när flytande lava trängde in i skifferstensbildningar, som med tiden exponerades genom erosion. The Organ Pipes  "The organ pipes" ligger nära Burnt Mountain, väster om staden Khorixas.
The Organ Pipes  De så kallade orgelpiporna ligger nära Burnt Mountain, väster om staden Khorixas. Ravinblommor  Bloming vid ravinen The Organ Pipes. The Organ Pipes  Nere i ravinen med The organ pipes. Basaltklippor  Basaltklippor vid The organ Pipes. Vägvy  Svårframkomligt i Damarland.
Vägvy  Gulskimrande vägkant i Damaraland. Vägvy i Damaraland  Söderut i Damaraland på småvägar. Vägvy i Damaraland  Söderut i Damaraland på småvägar. Vattenhämtning  Åsneekipage för vattenhämtning i Damaraland. Vattenhämtning  Åsneekipage för vattenhämtning i Damaraland.
Hönsköp i Damaraland  Rast för att Tongai ska köpa ett par hönor. Svartbröstad stenskvätta  Svartbröstad stenskvätta (Oenanthe pileata) i Damaraland. Svartbröstad stenskvätta  Svartbröstad stenskvätta (Oenanthe pileata) i Damaraland. Hönshuset  Här i "hönshuset" med reception köpte Tongai två hönor under ett stopp i Damaraland. Blek sånghök  Blek sånghök (Melierax canorus) i  Damaraland.
Svårforcerat i Damaraland  Djupa hjulspår, lera och lös sand på vägen i Damaraland. Damaramjölkbusken  Damaramjölkbusken (Euphorbia damarana) har smala, grå saftiga stammar. Den kan växa till 2,5 m i höjd. Dess giftiga, mjölkaktiga latex gör den till en av de mer ogenomträngliga växterna i den nordliga Namibökenen.  Den växer i överflöd där den förekommer, vanligtvis i steniga livsmiljöer. Busken är endemisk men begränsad till norra Namiba. Även om den är giftig, föder den flera viltarter som gemsbok och svart noshörning. Det finns cirka 80 arter registrerade i Namibia och fibrerna i Damaramjölkbusken undersöks för användning i textilindustrin. Damaramjölkbusken  Damaramjölkbusken. Souvenirshop i Damaraland  Blygsam souvenirshop i Damaraland efter väg mot kusten. Gruvdrift i Damaraland 180422-323  Nedlagd kvartsbrytning Damaraland.
Vitögd falk i Damaraland  Vitögd falk/afrikansk Tornfalk (Falco rupicoloides) efter vägen i Damaraland mot kusten.. blandad > Vitögd falk i Damaraland  Vitögd falk/afrikansk Tornfalk (Falco rupicoloides) efter vägen i Damaraland mot kusten.. blandad > Vitögd falk i Damaraland  Vitögd falk/afrikansk Tornfalk (Falco rupicoloides) efter vägen i Damaraland mot kusten.. blandad > Skeppsvrak  Skeppsvrak och souvenirförsäljare utanför Swakopmund. Swakopmund Guesthouse  Incheckning i Swakopmund Guesthouse.
Swakopmund Guesthouse  Gårdsporten vid Swakopmund Guesthouse. Lunch i Swakopmund  Första dagens lunch i restasurangen OB, ett par kvarter från Swakopmund guesthouse. Swakopmund  Stadspromenad i Swakopmund. Swakopmund  Stadspromenad i Swakopmund. Swakopmund Guesthouse  Åter till rummet i Swakopmund Guesthouse efter en stadspromenad.
Långbryggan  Långbryggan, en tidigare hamnpir, ut till restaurang Jeytty 1905. Långbryggan  Långbryggan, en tidigare hamnpir, ut till restaurang Jeytty 1905. Långbryggan  Plankinformation på långbryggan ut till restaurang Jeytty 1905. Restaurang Jetty 1905  Framme vid Restaurang Jetty 1905 på långbryggan. Långbrygga i Swakopmund  Långbryggan, en tidigare hamnpir, ut till restaurang Jeytty 1905.
Restaurang Jetty 1905  Middag i Restaurang Jetty 1905 vid långbryggan. Långbryggan  Långbryggan kl 1930. Långbryggan  Vid Långbryggan kl 1930. Långbryggan  Vid Långbryggan kl 1930. Mindre flamingo  Mindre flamingo (Phoeniconaias minor) i Walvis Bay.  Är avservärt mindre än större flamingo .
Mindre flamingo  Mindre flamingo (Phoeniconaias minor) i Walvis Bay. Flamingostreck  En flock flamingor fram fram över Wavis Bay. Säl på besök  Brun pälssäl besöker utflyksbåten i Walvis Baty. Säl på besök  Brun pälssäl besöker utflyksbåten i Walvis Baty. Säl på besök  Brun pälssäl besöker utflyksbåten i Walvis Baty.
Säl på besök  Brun pälssäl besöker utflyksbåten i Walvis Baty. Vid pelikan  Vit pelikan besöker utflyktbåten i Walvis Bay. Vid pelikan  Vit pelikan besöker utflyktbåten i Walvis Bay. Delfin i Walvis Bay Delfin i Walvis Bay
Måsar  & skarvar i Walvis Bay 18042358 Glupsk pelikan  Pelikan matas på utflyksbåten i Walvis Bay. Hungrig pelikan i Walvis Bay 180423-462 Hungrig pelikan  Pelikan matas på utflyksbåten i Walvis Bay. Schabrakschakal  Schabrakschakal eller svartryggad schakal (Canis mesomelas) i på stranden vid Walis Bay.
Fyren vid Walvis Bay  Fyren vid Pelican Point byggdes 1932. Att fyren inte ligger vid kanten av udden beror på att halvön, som består av en 9 km smal sandremsa, pga av havsströmmen har växt avsevärt sedan fyren byggdes. Sandbanken sträcker sig i dag nästan två kilometer bortom fyrens nuvarande läge. Eftersom en stor del av lagunen och strandlinjen ingår i Walvis Bay våtmarker, som skyddas som ett viktigt fågelområde, är tillgången till Pelican Point och dess fyr begränsad. Hej då!  Nymatad pelikan lämnar utflyksbåten i Walvis Bay. Sälkoloni  Lekfulla sälungar  utanför sälkolonin i Walvis Bay. Sälkoloni  Lekfulla sälungar  utanför sälkolonin i Walvis Bay. Sälkoloni  Brun pälssäl (Arctocephalus pusillus) vid sälkolonin i Walvis Bay.
Sälkoloni  Sälkoloni med tiotusentals sälar vid Walvis Bay. Ostron-rigg  En gammal oljerigg i Walvis Bay tjänst gör numera som ostronfabrik. Här tvättas ostron på löpande band av huvudsakligen gästarbetare. Smörgåsbuffé  I utflyktsbiljetten ingick smörgåsbuffé och så kallade förfriskningar. Flygande matgäster  Trutar matas i flygande fläng från utflyktsbåten. Flygande matgäster  Trutar matas i flygande fläng från utflyktsbåten.
Säl som fotomodell  Välmatad säl som gärna ställde upp som fotomodell –mot en fiskbit. Säl på gång i utflyktbåten  Säl nummer två dyker upp i båten. Omvänd säljakt i Walvis Bay  Säl jagar utflyktsbåten i Walvis Bay. Närkontakt med säl  Leende (?) säl på utflyktsbåten. Fika på rummet  Äntligen fika på rummet i Swakopmund guesthouse.
Sanddynor  Sanddyner längs kustvägen söder om Swakopmund. Sanddynor  Sanddyner längs kustvägen söder om Swakopmund. Tyyvärr delvis förstört av hjulspår. Modern by i Langstrand  Många vackra hus byggs i betongblock längs kusten söder om Swakopmund. Unga flamingor  Mindre flamingor, juvenil. Handel i Walvis Bay  Stopp i  ett affärscentrum i Walvis Bay för att proviantera.
En av många vägskrapor  Västerut mot Namib-Naukluft np Alote-träd  Quiver tree eller Aloidendron dichotomum är förmodligen den mest kända aloe som finns i Sydafrika och Namibia. Plåtad i Namib-Naukluft np Namib-Naukluft np  "Korviga" klippformationer i Namib-Naukluft np. Namib-Naukluft np  Refflade bergsformationer i Namib-Naukluft np. Stenbockens vändkrets  Vi passerar Stenbockens vändkrets eller södra vändkretsen, en av jordens fem stora latituder. Den ligger 23° 26′ 22″ söder om ekvatorn och markerar den sydligaste latituden där solen kan stå i zenit vid middagstid. Detta sker vid vintersolståndet när den södra hemisfären har sin maximala vinkel mot solen. Norra hemisfärens motsvarighet är Kräftans vändkrets. Latituder söder om Stenbockens vändkrets tillhör den södra tempererade zonen. Regionen norr om Stenbockens vändkrets och söder om Kräftans vändkrets är Tropikerna.
Ökenberg  Ökenberg efter vägen mot Sesriem. Ökenberg  Ökenberg efter vägen mot Sesriem. Rast i Solitaire  Vi åt lunch i Solitaire, under färden mot Sesriem och öknen. Ökenberg  Färgskiktningar i bergskedja längs vägen mot Sesriem. Ökenträd  Första ökenutflykten utanför Sesriem. Träden, kameltörne, girafftörne (Vachellia erioloba) växer i de djupa torra sandiga markerna i södra Afrika. Namnet "kameltörne" syftar till att giraffer (kameelperd i Afrikaans) äter de taggiga bladen med sin specialanpassade tunga och läppar.
Ökensand  Gott om sand, även i skorna. Ökenlandskap  Öken utanför Sesriem. Ökenlandskap  Öken utanför Sesriem. Sesriem Canyon  Sesriem Canyon ligger cirka 4,5 km från ingångsporten till Namib-Naukluft National Park. Tsauchabfloden har gröpt ur kanjonen under miljontals år och det är en av de få platserna i området som håller vatten året runt. Kanjonen Sesriem har fått sitt namn efter att sex ("ses") sammanknutna läderremmar krävdes för att skapa ett tillräckligt långt rep till att sänka skopor i kanjonen nedan för att hämta vatten. Sesriem Canyon  Sesriem Canyon ligger cirka 4,5 km från ingångsporten till Namib-Naukluft National Park. Tsauchabfloden har gröpt ur kanjonen under miljontals år och det är en av de få platserna i området som håller vatten året runt. Kanjonen Sesriem har fått sitt namn efter att sex ("ses") sammanknutna läderremmar krävdes för att skapa ett tillräckligt långt rep till att sänka skopor i kanjonen nedan för att hämta vatten.
Little Sossus Lodge  Äntligen framme vid Little Sossus Lodge. Little Sossus Lodge  Avkoppling och dagboksanteckningar i stenhuset vid Little Sossus Lodge. Boersparvar  Boersparvar (Passer melanurus) vid Little Sossus lodge. Boersparv  Boersparv, hona, (Passer melanurus) vid Little Sossus lodge. Skymning  Skymning vid Little Sossus lodge.
Bilkö  Bilkö kl 7 väntan  på att bommen vid Sesriem ska lyftas, så att vi kan köra till ökenparkeringen i Sossusvlei. Ballongturism  Luftballonger över ökningen utanför Sesriem. Öknen kring Sossusvlei 180425109 Sossusvlei  Ökenlandskapet i Sossusvlei. Ökenlandskap  Öknen kring Sossusvlei.
Oryx  Gemsbock (Oryx gazella) i Soussvlei. Deadvlei  Kristina och Tongai på väg mot Deadvlei. Ökenlandskap  Öknen kring Sossusvlei. Ökenlandskap  Öknen kring Sossusvlei. Ökenlandskap  Öknen kring Sossusvlei.
Deadvlei  Deadvlei är en vit uttorkad sjöbotten, som ligger nära den mer kända saltgrytan i Sossusvlei, inuti Namib-Naukluft Park i Namibia. DeadVlei eller Dead Vlei, betyder "Dead Marsh" (från engelska döda, och afrikansk vlei, en sjö eller kärr i en dal mellan sanddynerna. Deadvlei  Deadvlei är en vit uttorkad sjöbotten. Deadvlei  Deadvlei bildades, när floden Tsauchab översvämmades av regn, vilket skapade tillfälliga grunda pooler där överflödet av vatten tillät kamelstamträd (Vachellia erioloba) att växa. När klimatet förändrades, stängdes området av från floden och torkade ut. Träden dog, eftersom det inte längre fanns tillräckligt med vatten för att överleva. Det finns några växtarter kvar, som salsolja och klumpar av nara, anpassade att överleva av fukten från morgondimman och mycket sällsynt regn. Kamelstamträden tros ha dött för 600–700 år sedan och är nu svarta träskelett, brända och bevarade av den intensiva solen. Deadvlei  Kamelstamträden tros ha dött för 600–700 år sedan och är nu svarta träskelett, brända och bevarade av den intensiva solen. Deadvlei  Kristina pulsar i sanden.
Deadvlei Deadvlei  Deadvlei är omgiven av de högsta sanddynerna i världen, den högsta 350 m i genomsnitt, kallad "Big Daddy" eller "Crazy Dune" som ligger på en sandstenterrass. Deadvlei  Deadvlei är omgiven av de högsta sanddynerna i världen. Rostgumpad sångare  Rostgumpad sångare (Sylvia subcaerulea) i Sossusvlei. Lunch i Sossusvlei  Picknicklunch på en rastplats  i Sossusvlei.
Trastflugsnappare  Trastflugsnappare (Agricola infuscatus) i Sossusvlei. Trastflugsnappare  Trastflugsnappare (Agricola infuscatus) i Sossusvlei. Trastflugsnappare  Trastflugsnappare (Agricola infuscatus) i Sossusvlei. Rostgumpad sångare  Rostgumpad sångare (Sylvia subcaerulea) i Sossusvlei. Kolonivävare i Sesriem  Kolonivävare i byggtagen i Sesriem.
Kolonivävare  Kolonivävare i Sesriem. Kolonivävare i Sesriem  Digert husbygge i Sesriem av kolonivävare. Namibisk ökenskalbagge  Namibisk ökenskalbagge (Stenocara gracilipes) vid Little Sossus Lodge. Den är även känd som ”fogstand beetle”.  Förekommer endast i Namiböknen, som är en av världens mest torra områden med endast 1,5 centimeter regn per år. Skalbaggen överlever genom att under dagen samla vatten på sin skrovliga rygg och kan också fånga upp vatten från daggen i fuktig luft. Slända vid Little Sossus Lodge  Trollslända vid poolkanten i Little Sossus Lodge. Siesta vid Little Sossus Lodge  Avkopling vid poolen i Little Sossus Lodge.
Gryning  Gryning vid Little Sossus Lodge. Bergsvy vid Little Sossus  Bergsvy på morgonen från Little Sossus lodge. Little Sossus lodge  Morgonvy vid Little Sossus lodge, strax innan vi åker därifrån. Trastflugsnappare  Trastflugsnappare (Agricola infuscatus) i Sossusvlei.(Agricola infuscatus) Sabotalärka  Sabotalärka (Calendulauda sabota) någon mil söder om Solitaire. Efter "genvägen! D1261.
Genvägen D1261 180426-3147  Landskap efter "genvägen" D1261. Genvägen D1261  Smalt,  slingrigt, gropigt och torrt på "genvägen" D1261. Svart stenskvätta  Svart stenskvätta (Oenanthe leucura).Kan också vara en juvenil vitkronad stenskvätta. (Oenanthe leucopyga). Sågs efter "genvägen" D1261 under  färden mot  Windhoek. Dvärgbiätare  Dvärgbiätare (Merops pusillus) längs vägen mot  Windhoek. Efter "genvägen! D1261. Grönglansstare  Grönglansstare (Lamprotornis nitens) längs vägen mot Windhoek.  Efter "genvägen! D1261.
Afrikansk hökörn  Afrikansk hökörn (Aquila spilogaster) efter vägen mot  Windhoek. Efter "genvägen! D1261. Gul mangust  Gul mangust eller rävmangust (Cynictis penicillata) är ett rovdjur i familjen manguster. Fotades efter vägen mot Windhoek. Stenbumlingar  Rolig klippformation efter vägen mot  Windhoek. Mörk sånghök  Mörk sånghök (Melierax metabates) efter vägen mot Windhoek. Avresa  Flygplanet vi reser  i från Windhoek international airport.
Doha airport kl 2215  Transithallen i Doha. Vi landar på Hamad Internationell efter 9 timmars flygning.