Fåglar, insekter, växter

Affodil  Affodill (Asphodelus albus) Annat svenskt namn: Dödslilja. Plåtades på höjd i Guadianadalen Dvärgörn  Dvärgörn över nationalpark utanför Alcochete Balearisk lira  Balearisk lira utanför Sagres Blåskata  Blåskata (Cyanopica cyanus eller Cyanopica cyana) vid golfbana utanför Logo Bredstjärtad labb  Bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus) , art i fågelfamiljen labbar. Den är något större än labb, och gamla fåglar har breda stjärtspröt som är vridna 90° i längsriktningen. Liksom hos labb förekommer en helmörk fas och en fas med ljus undersida. Den häckar cirkumpolärt på arktiska tundror och övervintrar i varmare delar av alla hav. På häckningsplatserna lever den mest av lämlar, medan den i övervintringsområdena attackerar mindre havsfåglar. Den ägnar sig i mindre utsträckning än vanlig labb åt att förfölja andra havsfåglar och tvinga från dem deras föda. Under flyttningen observeras den emellanåt längs Sveriges kuster (Nationalencyklopedin).
Bronsibis  Bronsibis (Plegadis falcinellus) över våtmark utanför Lago. En våtmarkslevande fågel och den geografiskt mest spridda arten inom familjen ibisfåglar. Bronsibisen häckar i varmare områden utspritt runt om i världen; i Europa, Asien, Australien, Afrika, Nordamerika, Västindien, Centralamerika och i Sydamerika (Wikipedia). Brunand  Brunand i våtmark utanför Lago Delfin  Delfin utanför Sagres Drillsnäppa  Drillsnäppa i nationalparken i Giuadianadalen Drillsnäppa  Drillsnäppa i nationalparken i Giuadianadalen
Dvärgörn  Dvärgörn över nationalpark utanför Alcochete Flamingo  Större flamingo Flamingo-parad  Större flamingor (juvenil) i damm utanför Castro Verde Örnspaning  Örnspaning norr om Sagres Gräshoppsälskog  Vandringsgräshoppa – liten hane på stor hona
Grässångare  Grässångare (Cisticola juncidis) i naturresevat vid Tojos mynning. Har ett mycket stort utbredningsområde och förekommer i varmt klimat i slättlandskap med högt gräs. Häckar i södra Europa, Afrika (förutom i öken- och regnskogsområden), i södra Asien och så långt söderut som till norra Australien. Den är till största en stannfågel. Grässångaren är den enda arten inom släktet Cisticola som häckar i Europa och den observeras sällsynt i norra Europa, och då oftast på våren. Dess europeiska utbredningsområde är under expansion men de norra populationerna är mycket känsliga för hårda vintrar (Wikipedia). Grässångare  Grässångare utanför Olhao Grönfink Gulkronad biskop  Gulkronad biskop eller eldvävare (Euplectes afer) i Pancas utanför Alcochete är en fågel i familjen vävare inom ordningen tättingar Gulnäbbad lira  Gulnäbbad lira utanför Sagres
Gulnäbbad lira  Gulnäbbad lira utanför Sagres Havslöpare  Havslöpare på vattenytan utanför Sagres Havslöpare Havslöpare  Havslöpare utanför Sagres Havslöpare  Havslöpare utanför Sagres
Havslöpare  Havslöpare utanför Sagres Havslöpare  Havslöpare utanför Sagres Havssula med fiskekrok  Havssula utanför Sagres med fastkrokad fisklina i sidan Havssula  Havssula 1 K utanför Sagres Havssula  Havssula juvenil  utanför Sagres
Större lira  Större lira intill utflyktsbåten utanför Sagres Grålira  Grålira startar Gulnäbbad lira  Gulnäbbad lira utanför Sagrespp Större lira  Större lira startar Kentsk tärna  Kentsk tärna (Thalasseus/Sterna sandvicensis) utanför Sagres. Kentska tärnan är en träffsäker störtdykare. Den tar huvudsakligen små fiskar vid kusten eller på öppet hav. Den livnär sig även av blötdjur, maskar och insekter. Kentska tärnan bor vid kuster och små öar med grunt vatten och god tillgång på föda. Kentska tärnan blir könsmogen efter tre till fyra år. Den häckar i täta stora kolonier - nominatformen under perioden maj till juli. (Wikipedia)
Större lira  Större lira landar vid utflyktsbåten utanför Sagres Gulnäbbad lira  Gulnäbbad lira utanför Sagres Slagsmål om maten  Slagsmål om maten mellan medelhavstrut och två större lira Stormsvala  Stormsvala utanför Sagres Stor och liten  Gulnäbbad lira och havslöpare sida vid sida
Stormsvala  Stormsvala utanför Sagres Havslöpare  Havslöpare (Oceanites oceanicus) utanför Sagres är en liten havsfågel inom familjen stormsvalor (Hydrobatidae), som häckar vid Antarktis och som med sin globala population på 12–30 miljoner individer är en av världens talrikaste havsfåglar. Med sin vikt på bara 40 gram är havslöparen den minsta endoterma (växelvarma) varelsen som lever och förökar sig i det kalla antarktiska klimatet. Havslöparen häckar i kolonier nära havet och placera sitt bo i håligheter i klippskrevor, under mossa eller små jordhålor i mjuk jord (Wikipedia) Vågbrytare  Vågbrytare utanför Sagres Helenaastrild  Helenastrild i Pancas utanför Alcochete Hussvala  Hussvala i Mértola
Hussvala  Hussvala i Mértola Härfågel  Härfågel i nationalpark utanför Alcochete Kohäger  Kohäger i sitt rätta element utanför Castro Marin Långnäbbad mås  Långnäbbad mås, smalnäbbad mås  (Larus genei)  Blir ca 40 cm lång och är vit med grått på ryggen och vingovansidorna och svart på vingspetsarna. Den påminner om en skrattmås i vinterdräkt men har längre och smalare näbb. Arten häckar vid stäppsjöar och saltlaguner sällsynt i södra Europa och österut till Svarta havet och Mindre Asien. Den har påträffats tillfälligt i Sverige (Nationalencyklopedin).(Larus genei) utanför Olhao.  Blir ca 40 cm lång och är vit med grått på ryggen och vingovansidorna och svart på vingspetsarna. Den påminner om en skrattmås i vinterdräkt men har längre och smalare näbb. Arten häckar vid stäppsjöar och saltlaguner sällsynt i södra Europa och österut till Svarta havet och Mindre Asien. Den har påträffats tillfälligt i Sverige (Nationalencyklopedin). Trutvila  Medelhavstrut i fiskehamnen i Olhão
Rostgumpsvala  Rostgumpsvala iöver Guadianadalen Rödhöna  Rödhöna i Guadianadalen Natthäger  Natthäger juvenil (Nycticorax nycticorax). Nattaktiv och sover på dagen tillsammans med andra fåglar i trädkronor. Födosöker genom att stå still vid vattenbrynet tills de ser ett lämpligt byte, mest nattetid. Födan utgörs av småfisk, kräftdjur, grodor, vattenlevande insekter samt mindre däggdjur. Under dagarna befinner den sig i träd eller i buskar. Dess vetenskapliga släktnamn och artepitet Nycticorax betyder "nattkorp" pga dess nattliga leverne och kråklika kraxande läte (Wikipedia). Buskskvätta  Buskskvätta Lagerlärka  Lagerlärka, teklalärka , (Galerida theklae) norr om Sagres. Blir ca 17 cm lång, är streckat gråbrun på ovansidan och vit med mörka streck på undersidan. Den har en tydlig hjässtofs och är mycket lik tofslärka. Arten häckar i sydvästra Europa och Nordafrika i torra, öppna landskap samt i Etiopiens, Somalias och Kenyas högländer, och livnär sig av insekter och frön (Nationalencyklopedin).
Svävfluga  Svävfluga (Bombyliidae) norr om Sagres. familj flugor som har världsvid utbredning och omfattar ca 3 000 arter, varav i Sverige 22, är små–medelstora och har kort, klumpig kropp. Vissa är bi- eller humlelika med lång sugsnabel och svävar framför blommorna medan de suger nektar. Andra är mörka med svarttecknade vingar (sorgflugor) och kort sugsnabel. Larverna lever som parasitoider eller boparasiter hos solitära bin och myror, i gräshoppsägg eller i fjärilslarver; vissa är hyperparasitoider (Nationalencyklopedin). Svarthalsad dopping  Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis) i deltat vid Olhao. Den är något mindre än svarthakedoppingen och har en knubbig kropp, fluffiga fjädrar baktill, toppig hjässa, brant panna, spetsig och tunn svart näbb och en elegant hållning. Den blir 28–34 centimeter lång, har ett vingspann på 56–60 centimeter, väger 250–600 gram och könen är lika (Wikipedia). Svarthalsad dopping  Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis) i deltat vid Olhao. Den är något mindre än svarthakedoppingen och har en knubbig kropp, fluffiga fjädrar baktill, toppig hjässa, brant panna, spetsig och tunn svart näbb och en elegant hållning. Den blir 28–34 centimeter lång, har ett vingspann på 56–60 centimeter, väger 250–600 gram och könen är lika (Wikipedia). Olhao 1509264-3 Svarthalsad dopping  Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis) i deltat vid Olhao. Den är något mindre än svarthakedoppingen och har en knubbig kropp, fluffiga fjädrar baktill, toppig hjässa, brant panna, spetsig och tunn svart näbb och en elegant hållning. Den blir 28–34 centimeter lång, har ett vingspann på 56–60 centimeter, väger 250–600 gram och könen är lika (Wikipedia).
Silltrutar  Siltrutar i Olhao-deltat Skräntärna  Skräntärnap i deltat vid Olhao Storskarv  Storskarv och silltrut i deltat vid Olhao Strandskata  Strandskata över Olhao-deltat Svarthalsad dopping  Svarthalsad dopping (Podiceps nigricollis) i deltat vid Olhao. Den är något mindre än svarthakedoppingen och har en knubbig kropp, fluffiga fjädrar baktill, toppig hjässa, brant panna, spetsig och tunn svart näbb och en elegant hållning. Den blir 28–34 centimeter lång, har ett vingspann på 56–60 centimeter, väger 250–600 gram och könen är lika (Wikipedia).
Långnäbbad mås  Långnäbbad mås i deltat vid Olhao Kentsk tärna  Kentsk tärna i deltat vid Olhao Kentsk tärna  Kentsk tärna i deltat vid Olhao Roskarl  Roskarl i deltat vid Olhao Rödbena  Rödbena i pdeltat vid Olhao
Kustpipare  Kustpipare i deltat vid Olhao Småspsov  Småspov i deltat vid Olhao, obs mittbenan Storspov  Storspov i deltat vid Olhao Spovar  Småspov och storspov i deltat vid Olhao Hökörn  Hökörn
Styltlöpare  Styltlöpare över Castro Marin Purpurhöna  Purpurhöna  i våtmark utanför Lago. Purpurhöna och rörhöna  Purpurhöna och rörhöna i våtmark utanför Lago. Rödhöna  Rödhöna utanför Mértola Rödspov  Rödspov över Guadianafloden
Rödspov  Rödspov i vinterdräkt utanför Castro Marin Rödspov kliar sig  Rödspov i vinterdräkt i en av Santo Atonios saltdammar Vadare i Santo Antonio  Rödspov över saltdamm i Santo Antonio p Rödnäbbad trut  Rödnäbbad trut över Santa Luzia Kärrsnäppa i San Antonio  Kärrsnäppa i salin i San Antonio i salin i Santa Luzia
Kärrsnäppa i San Antonio  Kärrsnäppa i  salin i Santa Luzia Sandlöpare i San Antonio  Sandlöpare i salin i Santa Luzia Medelhasvtrut  i Santo Antonio  Medelhavstrut käkar på en död fisk i saltdamm  i San Andonio Silkeshäger  Silkeshäger  i Pancas utanför Alcochete Skedand  Skedand i våtmark utanför Lago
Skedand  Skedand i våtmark utanför Lago Skedstork  Skedstork över Castro Verde Skedstorkar  Skedstorkar utanför Alcochete Skedstorkar  Skedstorkar Skedstorkar  Skedstorkar i flock
Skogssnäppa  Skogssnäppa i deltat vid Olhao Slåttergräsfjäril (Maniola jurtina)  Slåttergräsfjäril vid flodbädden i Mértola Smådopping  Smådopping (Tachybaptus ruficollis)  i våtmark utanför Lagho är den minsta doppingen i Europa. är bunden till vattnet och är bara uppe på land under häckningen. Häckar i områden med tät vegetation i sötvattenssjöar, dammar och diken. Likt alla doppingar placerar den sitt bo nära strandkanten. Boet fästs i växter och förmår att flyta. Utmärkt simmare och söker sin föda genom att dyka efter småfisk, blötdjur och vatteninsekter. Flyttar nattetid och ses sällan flyga (Wikipedia). Smådopping  Smådopping (Tachybaptus ruficollis)  i våtmark utanför Lagho är den minsta doppingen i Europa. är bunden till vattnet och är bara uppe på land under häckningen. Häckar i områden med tät vegetation i sötvattenssjöar, dammar och diken. Likt alla doppingar placerar den sitt bo nära strandkanten. Boet fästs i växter och förmår att flyta. Utmärkt simmare och söker sin föda genom att dyka efter småfisk, blötdjur och vatteninsekter. Flyttar nattetid och ses sällan flyga (Wikipedia). Vadare i Santo Antonio  Småsnäpppor i saltdamm i San Antonio
Snatteränder  Snatteränder i våtmark utanför Lago Vit stork i ålfajt  Ung vit vit stork med nyfångad ål i deltat vid Olhao Vit stork i ålfajt  Äldre stork gör entré Vit stork i ålfajt  Äldre stork snor ålen Vit  stork i ålfajt  Tjuven promenerar iväg med bytet
Vit  stork i ålfajt  Den yngre storken fösöker ta tillbaka ålen Vit  stork i ålfajt  Den äldre storken flyger iväg med bytet Stormsvala  Stormsvala utanför Sagres Storskarv kämpar med ål  Storskarv greppar ål Storskarv kämpar med ål  Ålen kämpar emot
Storskarv kämpar med ål  Skarven försöker lyfta med ålen Storskarv kämpar med ål  Skarven håller på att tappa ålen Storskarv kämpar med ål  Skarven får allt svårare att hålla ålen Storskarv kämpar med ål  Skarven tappaar ålen Stortrapp  Stortrapp över Canal
Styltlöpare  Styltlöpare vid Castro Marin Svart-vit flugsnappare, honfärgad  Ung svart-vit flugsnappare, honfärgad, i vinterdräkt Svart-vit flugsnappare-1-2  Ung svart-vit flugsnappare i honfärgad vinterdräkt i nationalpark utanför Alcochete. Svart-vit flugsnappare, honfärgad  Ung svart-vit flugsnappare, honfärgad, i vinterdräkt Svarthakad buskskvätta  Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) i nationalpark utanför Alcochete är en buskskvätta inom familjen flugsnappare. Lever på öppna ytor med enstaka buskar, till exempel på högmossar och hedar. Häckningstiden infaller mellan mars till augusti och den lägger ofta två kullar. Boet göms på marken och byggs av gräs, strån, mossa och rötter. Honan lägger fem till sex ägg i varje kull. Svarthakad buskskvätta livnär sig av insekter, spindlar och maskar, som den oftast fångar på marken (Wikipedia).
Svarthakad buskskvätta  Svarthakad buskskvätta vid damm utanför Castro Verde Svarthakad buskskvätta hona  Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) hona i nationalpark utanför Alcochete Svarthakad buskskvätta  Svarthakad buskskvätta (Saxicola rubicola) hona i nationalpark utanför Alcochete Svarthuvad vävare  Svarthuvad vävare (Ploceus melanocephalus) i våtmark utanför Lago Svarthuvad vävare  Svarthuvad vävare (Ploceus melanocephalus) i våtmark utanför Lago
Svartstare  Svartstare (Sturnus unicolor) i Mértola. Fågelns utbredningsområde är på Iberiska halvön till Korsika, Sardinien, Sicilien och nordvästra Afrika (Wikipedia). Svartvingad glada  Svartvingad glada (Elanus caeruleus) är en glada inom släktet Elanus. Häckar i halvöken och slättland, men även vid skogskanter nära floder. Den bygger sitt bo i träd. Basföda är mindre däggdjur, insekter och andra fåglar. Födosöker ofta genom att ryttla. Den glidflyger likt kärrhökarna och har då vingarna lyfta i ett grunt V (Wikipedia). Svartvingad glada  Svartvingad glada (Elanus caeruleus) är en glada inom släktet Elanus. Häckar i halvöken och slättland, men även vid skogskanter nära floder. Den bygger sitt bo i träd. Basföda är mindre däggdjur, insekter och andra fåglar. Födosöker ofta genom att ryttla. Den glidflyger likt kärrhökarna och har då vingarna lyfta i ett grunt V (Wikipedia). Tidvattnet stiger  Tidvattnet fyller hålorna i flobanken vid Guadiana. Tornfalk  Tornfalk i nationalpark utanför Alcochete
Tornuggla  Tornuggla (Tyto alba). Förekommer över stora delar av världen, på alla kontinenter utom Antarktis. Arten delas upp i 20-30-talet underarter beroende på auktoritet och dess taxonomi är under diskussion. Nominatformen Tyto alba alba häckar i Storbritannien, Frankrike och södra Europa (Wikipedia). Vadare vid Guadianfloden  Rödbena, svartsnäppa, skedstorkar och roskarl vid Guadiana-floden Vadare vid Guadianfloden  Roskarl och rödspov Storksamling  Via storkar i hundratal i naturreservat vid Tojo öster Alcochete Vadare väster Murteira  Styltlöpare (Himantopus himantopus) släkte i fågelfamiljen skärfläckor. Det omfattar 2–8 arter i alla världsdelar utom Antarktis. De är 35–40 cm långa och har smal, svart näbb och extremt långa, ljusröda ben. De har svarta vingar och vit kropp med olika mycket svarta teckningar. Arten styltlöpare (H. himaʹntopus) häckar i grunda träsk och laguner i södra Europa och västra Asien
Vadare väster Murteira  Svartbent strandpipare, mosnäppa och större strandpipare Vadare väster Murteira  Styltlöpare i salin väster om Murteira, norr om Sagres Vågbrytare  Medelhasvtrutar på vågbrytare utanför Sagres Våtmark utanför  Lago 1509268-2 Kungsfiskare  Kungsfiskare vid våtmark utanför Lago
Purpurhöna  Purpurhöna (framför skedand)  i våtmark utanför Lago Våtmark utanför  Lago 15092619-2 Härfågel  Härfågel vid golfbana utanför Logo Ängstrollslända  Ängstrollslända i naturreservat vid Tojo, öster om Alcochete Norr om Sagres  Ängstrollslända hane norr om Sagres
Norr om Sagres  Ängstrollslända hona