Runstensrunda Sundbyholm, Härad 131020 20/10/13

Start slideshow
Brofästet nedanför Sigurdsristningen Rest av det 60 meter breda sund, där en cirka 64 meter lång träbro fanns nedanför Ramsundsberget på 1000-talet . Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet…
1 Brofästet nedanför Sigurdsristningen Rest av det 60 meter breda sund, där en cirka 64 meter lång träbro fanns nedanför Ramsundsberget på 1000-talet . Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland. Inskriften lyder: "Sigrid, Alriks moder, Orms dotter, gjorde denna bro för sin make Holmgers, Sigröds faders, själ." Bron som åsyftas har gått över det dåvarande sundet. Rester av dess stenlagda fästen är bevarade. Medlemmar av den i inskriften nämnda familjen är kända även från runstenarna vid Kjula ås i Södermanland resp. Bro kyrka i Uppland. R. är känd framför allt för sin bildframställning av episoder i sagan om Sigurd Fafnesbane. Liknande bilder, särskilt svärdssticket genom draken, finns på andra runstenar i Sverige, på stenkors på ön Man i Irländska sjön samt, skurna i trä, i medeltida kyrkor i Norge. De här framställda detaljerna ur sagan återfinns (helt eller delvis) i Eddadikterna "Reginsmál" och "Fáfnismál" och i Snorre Sturlassons "Skáldskaparmál". Man har antagit att det är inskriftens namn Sigröd som har föranlett ristaren att smycka den med bilder ur Sigurdssagan. (Nationalencyklopedin)
Magnus Eriksson beskriver Sigurdsristningen Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland.…
2 Magnus Eriksson beskriver Sigurdsristningen Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland. Inskriften lyder: "Sigrid, Alriks moder, Orms dotter, gjorde denna bro för sin make Holmgers, Sigröds faders, själ." Bron som åsyftas har gått över det dåvarande sundet. Rester av dess stenlagda fästen är bevarade. Medlemmar av den i inskriften nämnda familjen är kända även från runstenarna vid Kjula ås i Södermanland resp. Bro kyrka i Uppland. R. är känd framför allt för sin bildframställning av episoder i sagan om Sigurd Fafnesbane. Liknande bilder, särskilt svärdssticket genom draken, finns på andra runstenar i Sverige, på stenkors på ön Man i Irländska sjön samt, skurna i trä, i medeltida kyrkor i Norge. De här framställda detaljerna ur sagan återfinns (helt eller delvis) i Eddadikterna "Reginsmál" och "Fáfnismál" och i Snorre Sturlassons "Skáldskaparmál". Man har antagit att det är inskriftens namn Sigröd som har föranlett ristaren att smycka den med bilder ur Sigurdssagan. (Nationalencyklopedin)
Sigurdsristningen på Ramsundsberget Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland.…
3 Sigurdsristningen på Ramsundsberget Ramsundsristningen, runristning från 1000-talet på en berghäll vid Ramsundet (nu endast en å, Ramsundsån) mellan Jäders och Sundby socknar, Södermanland. Inskriften lyder: "Sigrid, Alriks moder, Orms dotter, gjorde denna bro för sin make Holmgers, Sigröds faders, själ." Bron som åsyftas har gått över det dåvarande sundet. Rester av dess stenlagda fästen är bevarade. Medlemmar av den i inskriften nämnda familjen är kända även från runstenarna vid Kjula ås i Södermanland resp. Bro kyrka i Uppland. R. är känd framför allt för sin bildframställning av episoder i sagan om Sigurd Fafnesbane. Liknande bilder, särskilt svärdssticket genom draken, finns på andra runstenar i Sverige, på stenkors på ön Man i Irländska sjön samt, skurna i trä, i medeltida kyrkor i Norge. De här framställda detaljerna ur sagan återfinns (helt eller delvis) i Eddadikterna "Reginsmál" och "Fáfnismál" och i Snorre Sturlassons "Skáldskaparmál". Man har antagit att det är inskriftens namn Sigröd som har föranlett ristaren att smycka den med bilder ur Sigurdssagan. (Nationalencyklopedin)
Europas nordligaste bokskog Bokskogen vid Ramsundsberget, Sundbyholm, Europas nordligaste bokgskog
4 Europas nordligaste bokskog Bokskogen vid Ramsundsberget, Sundbyholm, Europas nordligaste bokgskog
Bokskog i Sundbyholm Europas nordligaste bokskog
5 Bokskog i Sundbyholm Europas nordligaste bokskog
Ramsundsån Rest av det 60 meter breda sund, där en cirka 64 meter lång träbro fanns nedanför Ramsundsberget på 1000-talet .
6 Ramsundsån Rest av det 60 meter breda sund, där en cirka 64 meter lång träbro fanns nedanför Ramsundsberget på 1000-talet .
Harbystenen vid Kjula Em märklig sten som står uppställd utanför Kjula vid den gamla E18-vägen mellan Eskilstuna och Strängnäs. Själva stenen hittades 1970 i den åker man ser bakom,…
7 Harbystenen vid Kjula Em märklig sten som står uppställd utanför Kjula vid den gamla E18-vägen mellan Eskilstuna och Strängnäs. Själva stenen hittades 1970 i den åker man ser bakom, men först 1985 hittade man runor på stenytan. Enligt skylten bredvid var det två skolflickor som fick lyckan att göra denna upptäckt. Runorna är tydliga men ändå inte. Det finns gott om tveksamheter i själva läsningen, och tydligast ser man det på närbilden här intill. Står det "kaR : reþisin" eller "kaR : uidisin" eller något annat? Namnen är för övrigt ganska ovanliga, och Snor förekommer bara på den här stenen över huvud taget. Det man med säkerhet kan säga är att ristaren inte tillhörde mästarna inom sitt skrå vad gäller ortografin ...(Staffans runsida www svenska runstenar.net)
Gökstenen i Härad Gökstenen, med signum Sö 327, är ett runblock på vägens östra sida vid Näsbyholm i Härads socken i Södermanland. Den kallas även för
8 Gökstenen i Härad Gökstenen, med signum Sö 327, är ett runblock på vägens östra sida vid Näsbyholm i Härads socken i Södermanland. Den kallas även för "Gåsstenen" på grund av fågelmotivet. Blocket är av granit och ryktbart genom sina berättande run- och bildristningar. Ristningen är i jämförelse med den snarlika Sigurdsristningen i närheten, utförd med grova drag och anses vara en primitiv kopia av denna. Ristningen, som i sina huvuddrag återger samma figurer som på Sigurdsristningen, föreställer scener ur den nordiske sagohjälten Sigurd Fafnesbanes liv. Namnet Göksten är gammalt och belägg finns från så tidigt som 1471, och då är det gården i närheten som har fått samma namn. (Wikipedia mfl)