Stora Karlsö

Stora Karlsö är en ö i Gotlands kommun i Gotlands län, belägen cirka sex kilometer utanför Gotlands västkust. Ön tillhör Eksta socken. Den sträcker sig 1,5 km i nordsydlig riktning och 2 km i östvästlig. Den är ett naturreservat och ön är, näst efter Yellowstone National Park i USA, världens äldsta naturskyddade område. Ön är rik på udda sevärdheter. Stora Karlsö är bland annat känd för sitt rika fågelliv och många orkidéer. Båtförbindelse till ön går från Klintehamn mellan maj och september. På ön finns restaurang, vandrarhem och möjlighet att övernatta i den gamla fyrbyn (Wikipedia).

album

2 bilder

   
Lilla Karlsö Lilla Karlsö passeras på väg mot Stora Karlsö Möte med Bengt Nilsson Möe med Bengt Nilsson ombord på väg till Stora Karlsö Ejderfamilj i vågorna vid Stora Karlsö hamn 14052826 Ejderfamilj i vågorna vid Stora Karlsö hamn Skogshare Skogshare på Stora Karlsö
Stora Karlsö Stora Karlsö Stora Förvar på Stora Karlssö Grottan Stora Förvar Svartbräken i grottan Stora Förvar på Stora Karlsö Svartbräken i grottan Stora Förvar. Svartbräken är en ormbunksväxt. Den har tidigare även kallats bergspring. Grottan Stora Förvar Grottan Stora Förvar
Sankt Pers nycklar Sankt Pers nycklar (Stora Karlsö) Orchis mascula, art i familjen orkidéer. Det är en flerårig, 15–35 cm hög ört med stora, äggformiga rotknölar, tjock stjälk och 3–4 breda, ovan mörka och ofta mörkfläckiga blad. Det 5–15 cm långa, tätblommiga och toppställda axet innehåller stora, purpurröda blommor (maj–juni) med treflikig, mörkprickig läpp och uppåtriktad sporre. Arten hör hemma i Europa, Asien och Nordafrika på torr, kalkförande mark, i Sverige allmänt på Öland och Gotland och mer eller mindre sällsynt på fastlandet norrut till Uppland; den är som alla orkidéarter fridlyst i Sverige (Nationalencyklopedin) Ladusvala Ladusvala på Stora Karlsö Fyrplatsen på Stora Karlsö Fyrplatsen på Stora Karlsö Tordmule Tordmule på Stora Karlsö
Tordmule på Stora Karlsö 14052868 Tordmule Tordmule på Stora Karlsö Tordmule Tordmule på Stora Karlsö Tordmule Tordmule på Stora Karlsö
Sillgrisslor Sillgrisslor utanför Stora Karlsö Sillgrissla Sillgrissla utanför Stora Karlsö Tordmule Tordmule utanför Stora Karlsö Stora Karlsö Stora Karlsö
Sillgrisslor Sillgrisslor på Stora Karlsö Stora Karlsö Fyren på Stora Karlsö kl 2140 Hämpling hona på Stora Karlsö Hämpling hona på Stora Karlsö
Svärta Svärta över Stora Karlsö Silltrut på Stora Karlsö Silltrut på Stora Karlsö, Larus fuscus, art i fågelfamiljen måsar. Den är 52–67 cm lång och vit med svart på rygg och vingovansidor. Den skiljer sig från havstrut genom gula ben och mindre storlek. Arten häckar i n. Europa och n.v. Ryssland österut till Tajmyr, i Sverige framför allt längs kusterna. (Nationalencyklopedin) Det häckar två underarter av silltrut i Sverige; L. f. intermedius på västkusten och L. f. fuscus vid Östersjön. Den har också vi några tillfällen häckat vid Vänern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön och Torneträsk. De senaste tio åren (2006) har den svenska östliga populationen fuscus minskat medan den västliga populationen intermedius istället har ökat. (Wikipedia). Silltrut på Stora Karlsö Silltrut på Stora Karlsö, Larus fuscus, art i fågelfamiljen måsar. Den är 52–67 cm lång och vit med svart på rygg och vingovansidor. Den skiljer sig från havstrut genom gula ben och mindre storlek. Arten häckar i n. Europa och n.v. Ryssland österut till Tajmyr, i Sverige framför allt längs kusterna. (Nationalencyklopedin) Det häckar två underarter av silltrut i Sverige; L. f. intermedius på västkusten och L. f. fuscus vid Östersjön. Den har också vi några tillfällen häckat vid Vänern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön och Torneträsk. De senaste tio åren (2006) har den svenska östliga populationen fuscus minskat medan den västliga populationen intermedius istället har ökat. (Wikipedia). Krutbrännare på Stora Karlsö Krutbrännare på Stora Karlsö – Neotinea ustulata, Orchis ustulata, art i växtfamiljen orkidéer. Det är en flerårig, 15–30 cm hög ört är en orkidéart med ganska små blommor. Sporren är kort och säckformig. De outslagna blommornas svartröda färg ger axets topp ett brunsvett utseende; därav denna växts folknamn, som redan av Linné omnämnes från Öland. (Wikipedia). Blomningen inträffar i juni–juli. Arten, som hör hemma i Europa och norra Asien, växer på kalkrik, gärna kulturpåverkad ängsmark. I Sverige förekommer den mindre allmänt till sällsynt i Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland och är som alla orkidéarter fridlyst. (Nationalencyklopedin)
Mindre korsnäbb på Stora Karlsö Mindre korsnäbb på Stora Karlsö. Den mindre korsnäbben är mellan 15 och 17 cm lång och väger upp till 40 gram. Liksom hos de andra korsnäbbarna är näbbhalvornas båda spetsar korsade, vilket är orsaken till släktets namn. De är specialiserade på att äta av kottar och den ovanligt formade näbben är anpassad för att fågeln ska kunna plocka frön från grankotten. Honorna är gråbruna och hanarna är från två års ålder tegelröda.Mindre korsnäbbar häckar oftast på vintern eller våren. Honan bygger ett bo av ris, strån, fjädrar och djurhår i en gran. Hon lägger tre till fem ägg, som är vita med bruna fläckar, och ruvar dem sedan i 14-16 dagar, medan hanen förser henne med mat. Ungfåglarna blir flygga efter ungefär två veckor och blir sedan under en kortare tid fortfarande försörjda av föräldrarna. (Wikipedia) Mindre korsnäbb på Stora Karlsö Mindre korsnäbb på Stora Karlsö. Den mindre korsnäbben är mellan 15 och 17 cm lång och väger upp till 40 gram. Liksom hos de andra korsnäbbarna är näbbhalvornas båda spetsar korsade, vilket är orsaken till släktets namn. De är specialiserade på att äta av kottar och den ovanligt formade näbben är anpassad för att fågeln ska kunna plocka frön från grankotten. Honorna är gråbruna och hanarna är från två års ålder tegelröda.Mindre korsnäbbar häckar oftast på vintern eller våren. Honan bygger ett bo av ris, strån, fjädrar och djurhår i en gran. Hon lägger tre till fem ägg, som är vita med bruna fläckar, och ruvar dem sedan i 14-16 dagar, medan hanen förser henne med mat. Ungfåglarna blir flygga efter ungefär två veckor och blir sedan under en kortare tid fortfarande försörjda av föräldrarna. (Wikipedia) Mindre korsnäbb Den mindre korsnäbben är mellan 15 och 17 cm lång och väger upp till 40 gram. Liksom hos de andra korsnäbbarna är näbbhalvornas båda spetsar korsade, vilket är orsaken till släktets namn. De är specialiserade på att äta av kottar och den ovanligt formade näbben är anpassad för att fågeln ska kunna plocka frön från grankotten. Honorna är gråbruna och hanarna är från två års ålder tegelröda. Enkelfoting på Stora Karlsö Enkelfotingar är en klass i stammen leddjur. Klassen omfattar idag cirka 3 300 arter och bland dessa återfinns 38 stycken i Norden. Enkelfotingar har ett par ben per segment. (Wikipedia)
Svärtor Svärtor över Stora Karlsö Sånglärka på Stora Karlsö Sånglärka på Stora Karlsö (Alauda arvensis), också kallad lärka, är en fågel i familjen lärkor. Sånglärkan häckar i stora delar av Palearktis till största delen söder om polcirkeln och förutom i ökenområden. Merparten är flyttfåglar. Men i områden i västra Europa, så långt norr ut som Irland och utmed merparten av dess sydliga utbredningsområde förekommer den året om. Många av de nordliga flyttfåglarna övervintrar i dessa sydligare häckningsområden medan de sydligare populationerna drar sig ännu längre söderut om vintern och återfinns bland annat kring Medelhavet i norra Afrika, på Arabiska halvön, i Iran, Pakistan och Afghanistan och i nordöstra Kina. Sånglärkan är härdig och stannar om hösten kvar så länge vädret tillåter det. Den flyttar både dag- och nattetid och på våren återvände den till sina nordliga häckningsplatser innan all snö har smält som en av de första flyttfåglarna. Eiderhona ruvande Eiderhona ruvande på Stora Karlsö Småskrake(kär)lek Småskrake, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52–58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne. (Nationalencykliopedin)
Småskrake(kär)lek Småskrake, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52–58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne. Småskrake(kär)lek Småskrake(kär)lek Småskrake, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52–58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne. Småskrake(kär)lek Småskrake, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52–58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne.
Småskrake(kär)lek Småskrake, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52–58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne. Småskrake(kär)lek Småskrake, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52–58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne. Sånglärka på Stora Karlsö Sånglärka (Alauda arvensis), också kallad lärka, är en fågel i familjen lärkor. Sånglärkan häckar i stora delar av Palearktis till största delen söder om polcirkeln och förutom i ökenområden. Merparten är flyttfåglar. Men i områden i västra Europa, så långt norr ut som Irland och utmed merparten av dess sydliga utbredningsområde förekommer den året om. Många av de nordliga flyttfåglarna övervintrar i dessa sydligare häckningsområden medan de sydligare populationerna drar sig ännu längre söderut om vintern och återfinns bland annat kring Medelhavet i norra Afrika, på Arabiska halvön, i Iran, Pakistan och Afghanistan och i nordöstra Kina. Sånglärkan är härdig och stannar om hösten kvar så länge vädret tillåter det. Den flyttar både dag- och nattetid och på våren återvände den till sina nordliga häckningsplatser innan all snö har smält som en av de första flyttfåglarna. Sånglärka på Stora Karlsö Sånglärka på Stora Karlsö (Alauda arvensis), också kallad lärka, är en fågel i familjen lärkor. Sånglärkan häckar i stora delar av Palearktis till största delen söder om polcirkeln och förutom i ökenområden. Merparten är flyttfåglar. Men i områden i västra Europa, så långt norr ut som Irland och utmed merparten av dess sydliga utbredningsområde förekommer den året om. Många av de nordliga flyttfåglarna övervintrar i dessa sydligare häckningsområden medan de sydligare populationerna drar sig ännu längre söderut om vintern och återfinns bland annat kring Medelhavet i norra Afrika, på Arabiska halvön, i Iran, Pakistan och Afghanistan och i nordöstra Kina. (Nationencyklopedin)
Fyrplatsen på Stora Karlsö Fyrplatsen på Stora Karlsö Törnskata på Stora Karlsö Törnskata, Lanius collurio, art i fågelfamiljen törnskator. Den är 16–18 cm lång, något större än en sparv. Hanen har svart mask, grått huvud och rödbrun rygg. Näbben är kort med hake i spetsen och anpassad för jakt på insekter och andra små djur som ofta spetsas på taggar i buskar. Törnskata häckar i öppet landskap med buskage, speciellt i enbuskmarker och på hyggen. Den finns i större delen av Europa och västra Asien, i Sverige i södra och mellersta delarna samt i Norrlands kustland. Den tillbringar vintern i tropiska Afrika. Arten är på kraftig tillbakagång. Nationalencyklopedin) Bofink Bofink på Stora Karlsö Grönfink på Stora Karlsö Grönfinken är en ganska kompakt fågel med kraftig finknäbb. Den mäter 15-16,5 cm lång, har ett vingspann på 25-28 cm och väger ungefär 30 gram. Den adulta hanen är grågrön på ovansidan, har gulgrön övergump, gröngul undergump och har svartaktiga ving- och stjärtpennor med gula ytterfan. Honan går mera i gråbrunt. I de norra delarna av grönfinkens utbredningsområde är den en av de tidigaste fåglarna av börja sjunga om våren. Dess utdragna "knarr" hörs ibland redan under varma vårvinterdagar. (Wikipedia)
Fjärilslarv på Stora Karlsö Adam & Eva Adam och Eva (på Stora Karlsö), paradisorkis, Dactylorhiza sambucina, art inom växtfamiljen orkidéer. Det är en 15–20 cm hög ört med blommor antingen i violettrött eller vitgult under maj–juni på torr ängsmark och klippor, ibland i lövskog. Arten förekommer i större delen av Europa, i Sverige upp till Uppland och framför allt i de östra delarna; på sina ställen i kusttrakterna tämligen allmän, i övrigt sällsynt. Den är, liksom övriga orkidéarter, fridlyst i hela landet (Nationalencyklopedin) Inger studerar floran 14052952 Inger studerar floran Storspov över Stora Karlsö Storspov (Numenius arquata, art i vadarfågelfamiljen snäppor) över Stora Karlsö. Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen. Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang. Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar. (Wikipedia.)
Storspov över Stora Karlsö Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen. Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar. Wikipedia. Storspov över Stora Karlsö Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen. Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar. Wikipedia. Storspov över Stora Karlsö Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen. Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar. Wikipedia. Storspov över Stora Karlsö Storspoven är världens största vadare. Den har långa ben och en lång näbb som böjer av nedåt. Honorna har ofta urskiljbart längre näbb. Storspoven är ungefär 50-55 cm lång, och har ett vingspann på omkring 100 cm. Den är brungråspräcklig med en smal vit triangel från stjärtens bas upp på ryggen. Dess karaktäristiska starka rytmiskt drillande sång som börjar med några ödsliga och dystra toner är ett välkänt läte i det svenska sommarlandskapet. Dess lockläte är en stark uppåtkrökt vissling även den med en ödslig klang.Storspoven häckar över hela Sverige förutom i fjälltrakten. Den upptogs som missgynnad (NT) på rödlistan över hotade arter på grund av populationens minskning.I 2010 års rödlista kategoriseras den som sårbar. Wikipedia.
Adam & Eva Adam och Eva (på Stora Karlsö), paradisorkis, Dactylorhiza sambucina, art inom växtfamiljen orkidéer. Det är en 15–20 cm hög ört med blommor antingen i violettrött eller vitgult under maj–juni på torr ängsmark och klippor, ibland i lövskog. Arten förekommer i större delen av Europa, i Sverige upp till Uppland och framför allt i de östra delarna; på sina ställen i kusttrakterna tämligen allmän, i övrigt sällsynt. Den är, liksom övriga orkidéarter, fridlyst i hela landet (Nationalencyklopedin) Storskarvar utanför Stora Karlsö 140529374 Storskarvar utanför Stora Karlsö Föryngringsbågen på Stora Karlsö Föryngringsbågen på Stora Karlsö Gråtrut utanför Stora Karlsö Gråtrut utanför Stora Karlsö
Silvertärna vid Stora Karlsö Silvertärna på Stora Karlsö, Sterna paradisaea, art i fågelfamiljen tärnor. Den är 33–35 cm lång och vit med ljusgrå vingar, svart hjässa och blodröd näbb. Under häckningstiden är kroppens undersida grå. Arten häckar vid kuster och sjöar på norra halvklotet i tempererade–arktiska områden. Den tillbringar vintern framför allt i det antarktiska packisbältet och är den fågelart som har längst flyttväg. Födan utgörs främst av småfisk. Nationalencyklopedin Eiderhona med ungar Eiderhona med ungar vid Stora Karlsö Lundsångare på Stora Karlsö Lundsångare på Stora Karlsö, Phylloscopus trochiloides, art i fågelfamiljen sångare. Den blir ca 11 cm lång och är grågrön på ovansidan och vitaktig undertill. Den är lik lövsångare men har tydligare ögonbrynsstreck och oftast ett smalt vingband. Sång och lockläte skiljer sig markant från övriga europeiska arter i släktet. Arten häckar i löv- och blandskog från Baltikum och ö. Finland österut till v. Kina. Den påträffas årligen i Sverige och har häckat på öland i Sverige. (Nationalencyklopedin). Lundsångare på Stora Karlsö Lundsångare, Phylloscopus trochiloides, art i fågelfamiljen sångare. Den blir ca 11 cm lång och är grågrön på ovansidan och vitaktig undertill. Den är lik lövsångare men har tydligare ögonbrynsstreck och oftast ett smalt vingband. Sång och lockläte skiljer sig markant från övriga europeiska arter i släktet. Arten häckar i löv- och blandskog från Baltikum och ö. Finland österut till v. Kina. Den påträffas årligen i Sverige och har häckat på öland i Sverige. Nationalencyklopedin
Lundsångare på Stora Karlsö Lundsångare, Phylloscopus trochiloides, art i fågelfamiljen sångare. Den blir ca 11 cm lång och är grågrön på ovansidan och vitaktig undertill. Den är lik lövsångare men har tydligare ögonbrynsstreck och oftast ett smalt vingband. Sång och lockläte skiljer sig markant från övriga europeiska arter i släktet. Arten häckar i löv- och blandskog från Baltikum och ö. Finland österut till v. Kina. Den påträffas årligen i Sverige och har häckat på öland i Sverige. Nationalencyklopedin Stora Karlsö Stora Karlsö Stora Karlsö 14052961 Stora Karlsö Sillgrisslehylla på Stora Karlsö Sillgrisslehylla på Stora Karlsö
Solnedgång vid Stora Karlsö Solnedgång vid Stora Karlsö Eiderhonor på Stora Karlsö Eiderhonor på Stora Karlsö Eidrars kvällsputsning på Stora Karlsö14052919 Eidrars kvällsputsning på Stora Karlsö Strandskata på Stora Karlsö Strandskata, Hematopus ostralegus, art i vadarfamiljen strandskator. I kroppen är den stor som kaja. Den är svart och vit med iögonfallande lång röd näbb och röda ben. Strandskata förekommer i Europa, Asien, Afrika och Australien. I Sverige häckar den på sandstränder, grusstränder eller strandängar vid havsvikar eller sjöar, främst i söder. Den övervintrar i västra Europa och återkommer i mars. Boet är en grop som kläs med stenar, musselskal och snäckskal. Födan utgörs av maskar, insekter, små kräftdjur och musslor. Nationalencyklopedin
Sen kväll vid fågelberget Stora Karlsö Sen kväll vid fågelberget Stora Karlsö Kråkunge på Stora Karlsö 14053030 Kråkunge på Stora Karlsö Storskarvarnas koloni på skär vid Stora Karlsö Storskarvarnas koloni på skär vid Stora Karlsö Storskarvarnas koloni på skär vid Stora Karlsö Storskarvarnas koloni på skär vid Stora Karlsö
Småskrakehane vid Stora Karlsö Småskrake, hane, vid Stora Karlsö, Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52-58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne. (Nationencyklopedin) Ruvande gråtrut på Stora Karlsö Gråtrut, ruvande på Stora Karlsö, Larus argentatus, art i fågelfamiljen måsar. Den blir 55–67 cm lång, har grå vingar och rygg och är vit på huvud, stjärt och undersida. Vingspetsarna är svarta med vita fläckar på några av pennorna. Näbben är gul med en klarröd fläck vid spetsen, och benen är hos nordeuropeiska fåglar blekt skära. Arten är en sann opportunist, som äter små fåglar, smågnagare, fisk, insekter, fågelägg och döda djur, liksom en del växtdelar och ofta söker ätbart avfall på soptippar. Gråtrut häckar i Sverige allmänt i kolonier eller enstaka par längs havskuster och vid insjöar. Den finns även längs kusterna i hela Europa, i inlandet i Finland, i centrala Asien, nordöst Asien och norra Nordamerika. Det finns ca tio underarter, av vilka de gulfotade, som finns i medelhavsområdet, numera ofta förs till en egen art, gulfotad gråtrut (Larus cachinnans). Nationalencyklopedin Gråtrut-skär vid Stora Karlsö Gråtrut-skär vid Stora Karlsö Kom till mamma! Eiderhona hämtar in unge på Stora Karlsö
Småskrake vid Stora Karlsö Småskrake över vågorna vid Stora Karlsö Fossilvisning Håkan Elmqvist visar fossiler på Stora Karlsö Sillgrisslor utanför Stora Karlsö 14053056 Sillgrisslor bland vågorna vid Stora Karlsö Kuling vid Stora Karlsö Kuling vid Stora Karlsö
Ramslökfrossa Dunge med ramslökar på Stora Karlsö Stare Stare vid sitt boträd på Stora Karlsö Stendrake Stendrake på Stora Karlsö Härmsångare på Stora Karlsö Härmsångare, bastardnäktergal, gulsångare, Hippolais icterina, art i fågelfamiljen sångare. Den blir 13-14 cm lång och är gröngrå på ovansidan och klart ljusgul på hela undersidan. Den häckar i tät lövskog, alkärr, parker och lummiga trädgårdar i Sverige norrut till Västerbotten, dock sällsynt i Norrland. Arten är känd för sin varierade sång, som är rik på härmläten. Den häckar också i centrala och ö. Europa och vidare österut till s.v. Sibirien och övervintrar i tropiska Afrika (Nationalencyklopedin).
Härmsångare på Stora Karlsö Härmsångare, bastardnäktergal, gulsångare, Hippola´is icte´rina, art i fågelfamiljen sångare. Den blir 13-14 cm lång och är gröngrå på ovansidan och klart ljusgul på hela undersidan. Den häckar i tät lövskog, alkärr, parker och lummiga trädgårdar i Sverige norrut till Västerbotten, dock sällsynt i Norrland. Arten är känd för sin varierade sång, som är rik på härmläten. Den häckar också i centrala och ö. Europa och vidare österut till s.v. Sibirien och övervintrar i tropiska Afrika. Nationalencyklopedin Fältsippa Fältsippa (Stora Karlsö), Pulsatilla prat´nsis, art i familjen ranunkelväxter. Det är en flerårig, tätt silkeshårig, 10–30 cm hög ört med kraftig pålrot, som kan bli 50 cm lång och som upptill övergår i en kraftig, grenig jordstam, från vilken de tredubbelt parbladiga bladen utgår; de utvecklas först efter blomningen. Från jordstammen utgår blomskaften, som bär tre s.k. svepeblad med mycket smala flikar och en ensam, hängande, klocklik blomma med mörkt violetta, någon gång ljusare, ibland rödlätta hylleblad med silkeshårig utsida och trubbig, tillbakarullad spets. Blomningen inträffar under våren och försommaren. Under fruktmognaden rätar blomskaftet upp sig och förlängs till uppemot 45 cm höjd. Frukterna, nötterna, har långa, fjäderlika utskott och sprids lätt med vinden. Arten hör hemma i Mellan- och Östeuropa och växer på torra gräsmarker och på sand, t.ex. sanddyner. I Sverige är den allmän på Öland, Gotland och Gotska Sandön och i övrigt mindre allmän eller sällsynt norrut till Uppland (Nationakencyklopedin) Lövsångare på Stora Karlsö 14053098 Lövsångare (ev) på Stora Karlsö Vad heter växten? Växtbestämning på Stora Karlsö
Skogshare på Stora Karlsö Skogshare på Stora Karlsö, svenskhare, Lepus timidus, art i familjen harar och kaniner. Den är 45–60 cm lång och gråbrun med vit svans och svarta öronspetsar. Vintertid är den i norr helvit (utom på öronspetsarna) och i söder, i Sverige söder om Dalälven, gråvit (kallas mohare). Ängsnycklar Ängsnycklar (Stora Karlsö), Dactylorhiza incarnata, art i växtfamiljen orkidéer. Det är en flerårig, 30–50 cm hög ört med djupt flikiga knölrötter. De 1–1,5 cm breda bladen är oftast bredast mot basen och jämnt avsmalnande mot spetsen. De har grön undersida, ibland med mörkare fläckar på båda sidor eller på ovansidan. De rosa–röda, någon gång vita–gulvita blommorna (juni–juli) sitter i ett toppställt, tätt ax med långa stödblad. Arten, som hör hemma i Europa och Asien, växer på kalkförande, mer eller mindre fuktig mark bl.a. i kärr och på strandängar. Den är mindre allmän i hela Sverige men saknas helt i fjällen. Arten är, liksom övriga orkidéarter, fridlyst i Sverige. Den är mycket variabel, och flera formkomplex har beskrivits som varieteter eller underarter, t.ex. blodnycklar (var. cruenta) och vaxnycklar (var. ochroleuca). Dessa formkomplex får ibland rang av art (Nationalencyklopedin). Gulsparv på Stora Karlsö Gulsparv på Stora Karlsö, Emberiza citrinella, art i fågelfamiljen fältsparvar. Den blir 16–17 cm lång och är brun med mörka streck på ovansida, rödbrun på övergump och gul på huvud och undersida. Honan har endast svagt gul ton och är mer streckad, även undertill. Gulsparv häckar i öppna marker med unggranar och buskar, i åkerbygd och på hyggen i hela Sverige utom fjällen. Hanen sjunger från en väl synlig plats, en sång som beskrivs som att han räknar till sju, med den sista tonen utdragen och fallande i tonhöjd. Arten livnär sig av frön, skott, bär och på sommaren insekter. Den förekommer i så gott som hela Europa och österut genom Ryska federationen till Bajkalsjön. (Nationalencyklopedin). Gulsparv Gulsparv på Stora Karlsö, Emberiza citrinella, art i fågelfamiljen fältsparvar. Den blir 16–17 cm lång och är brun med mörka streck på ovansida, rödbrun på övergump och gul på huvud och undersida. Honan har endast svagt gul ton och är mer streckad, även undertill. Gulsparv häckar i öppna marker med unggranar och buskar, i åkerbygd och på hyggen i hela Sverige utom fjällen. Hanen sjunger från en väl synlig plats, en sång som beskrivs som att han räknar till sju, med den sista tonen utdragen och fallande i tonhöjd. Arten livnär sig av frön, skott, bär och på sommaren insekter. Den förekommer i så gott som hela Europa och österut genom Ryska federationen till Bajkalsjön. (Nationalencyklopedin).
Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare, Sylvia communis, art i fågelfamiljen sångare. Den är 13–15 cm lång och gråbrun med vitaktig undersida och rödbruna vingar. Den häckar i snår och buskmarker i Europa, Nordvästafrika och Asien österut till Mongoliet. I Sverige häckar den i södra och mellersta delarna samt i Norrlands kustland. Törnsångare känns igen på grått huvud, vit strupe och rödbruna vingpennor. Den föredrar öppna, snåriga buskmarker och har gått tillbaka i och med att hagmarkerna försvinner. Hanen sjunger under sångflykt eller sittande. Nationalencyklopedin Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare, Sylvia communis, art i fågelfamiljen sångare. Den är 13–15 cm lång och gråbrun med vitaktig undersida och rödbruna vingar. Den häckar i snår och buskmarker i Europa, Nordvästafrika och Asien österut till Mongoliet. I Sverige häckar den i södra och mellersta delarna samt i Norrlands kustland. Törnsångare känns igen på grått huvud, vit strupe och rödbruna vingpennor. Den föredrar öppna, snåriga buskmarker och har gått tillbaka i och med att hagmarkerna försvinner. Hanen sjunger under sångflykt eller sittande. Nationalencyklopedin Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö Skogshare på Stora Karlsö Skogshare utanför vårt härbärge på Stora Karlsö –svenskhare, Lepus timidus, art i familjen harar och kaniner. Den är 45–60 cm lång och gråbrun med vit svans och svarta öronspetsar. Vintertid är den i norr helvit (utom på öronspetsarna) och i söder, i Sverige söder om Dalälven, gråvit (kallas mohare). Nationalencyklopedin
Fågeklippa på Stora Karlsö Fågeklippa på Stora Karlsö med tormullor och sillgrisslor Lövsångare på Stora Karlsö 140531257 Lövsångare ev Kristina och Kristina på "Strandvägen" på Stora Karlsö. Kristina och Kristina på "Strandvägen" på Stora Karlsö. Thordmule på skär vid Stora Karlsö Thordmule på skär vid Stora Karlsö
Skogshare på Stora Karlsö Skogshare utanför vårt härbärge på Stora Karlsö –svenskhare, Lepus timidus, art i familjen harar och kaniner. Den är 45–60 cm lång och gråbrun med vit svans och svarta öronspetsar. Vintertid är den i norr helvit (utom på öronspetsarna) och i söder, i Sverige söder om Dalälven, gråvit (kallas mohare). Nationalencyklopedin Klippkäft på Stora Karlsö 140530149 Klippkäft på Stora Karlsö Stora Karlsö intill hamnviken Stora Karlsö intill hamnviken Stora Karlsö vid fyren Fiskögeperspektiv runt fyren
Stora Karlsö vid fyren Fiskögeperspektiv runt fyren Stora Karlsö vid fyren Fiskögeperspektiv runt fyren Stora Karlsö vid fyren Fiskögeperspektiv runt fyren Stora Karlsö vid fyren Fiskögeperspektiv runt fyren
Stora Karlsö vid fyren Fiskögeperspektiv runt fyren Småskrake, hane vid Stora Karlsö Småskrake, hane, vid Stora Karlsö – Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52-58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne (Nationalencyklopedin). Småskrake, hane, vid Stora Karlsö Småskrake, hane, vid Stora Karlsö – Mergus serrator, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 52-58 cm lång. Hanen är grå, vit och svart med brunfläckat bröst och mörkt grönglänsande huvud, honan grå med ljusbrunt huvud. Båda könen har nacktofs. Arten häckar vid kuster och inlandsvatten i fjäll- och tajgabältet på norra halvklotet, i Sverige mest i Norrland men lokalt söderut till Skåne (Nationalencyklopedin). Bofink, hona, på Stora Karlsö Bofink, hona, på Stora Karlsö
Grönfink på Stora Karlsö Grönfink på Stora Karlsö, Carduelis chloris, art i fågelfamiljen finkar. Den blir 14–15 cm lång, är olivgrön på ovansidan och gulgrön undertill med ett gult band längs vingkanten och med gult på sidorna av stjärtens bas. Honan är mer grågrön och svagt streckad. Arten livnär sig framför allt av frön men äter även knoppar och en del insekter. Den kommer ofta fram till fågelborden på vintern. Grönfink häckar i Sverige från Skåne till södra Norrbotten i enbuskmarker, parker, trädgårdar och odlingsbygd. Fåglar från norra och mellersta Sverige drar söderut under vintern. Arten finns i hela Europa och Nordafrika (Nationalencyklopedin). Bofink hona 140531210 Bofink hona 140531212 Hussvala på Stora Karlsö Hussvala på Stora Karlsö – Delichon urbica, art i fågelfamiljen svalor. Den blir 12–13 cm lång och är glänsande blåsvart med vitt på övergumpen och undertill. Den häckar allmänt i hela Europa och österut genom hela Asien i små kolonier och har fått sitt svenska namn av att den ofta bygger sitt skålformiga bo under takskägg på hus. Boet byggs av fuktig lera och är slutet och har ingångsöppningen upptill längs ytterkanten; det kan också byggas på klippor i bergstrakter och vid kuster. Hussvala livnär sig av flygande insekter. De i Europa och Västasien häckande hussvalorna övervintrar i tropiska Afrika, medan de östasiatiska övervintrar i Sydöstasien. Den enda svala i Sverige som bygger sitt bo under takskägg på hus. Ladusvala bygger på takbjälkar i uthus och stallar, medan backsvala bygger bo i grustag. Hussvala är också ensam om att ha helt vit undersida, från näbb till stjärt (Nationalencyklopedin).
Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö – (Sylvia communis) tillhör familjen sångare. Det latinska namnet betyder "Allmän i skogen" Törnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger 12 till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben. Hanen har grå och honan brun hjässa. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal. I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Törnsångaren anländer till Sverige i mitten av maj. Törnsångaren förekommer i öppna landskap med törniga buskar och snår, och är mycket trogna sin hemort. Den huvudsakliga häckningstiden infaller i maj-juli. Hanarna anländer först till häckningsområdena och börjar att etablera revir. Han börjar sedan att bygga en eller flera ”lekbon”. Dessa liknar det ordinarie boet men är inte lika fint fodrade på insidan. I detta avseendet skiljer den sig från trädgårdssångaren som bygger ytterst slarvigt lekbon. Honan väljer sedan ut ett av hanens lekbon och med hans hjälp slutförs byggandet. Den bygger ett skålformat bo av gräs, rötter, hår och strån som den gömmer nära marken i tät växtlighet. Honan lägger 4 till 6 ägg vilka ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 13 dagar. Ungarna stannar i boet i 10 till 12 dagar. Arten utsätts ganska ofta för häckningsparasitism av gök som lägger sitt ägg i törnsångaren bo. Wikipedia Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö – Sylvia communis) tillhör familjen sångare. Det latinska namnet betyder "Allmän i skogen" Törnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger 12 till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben. Hanen har grå och honan brun hjässa. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal. I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Törnsångaren anländer till Sverige i mitten av maj. Törnsångaren förekommer i öppna landskap med törniga buskar och snår, och är mycket trogna sin hemort. Den huvudsakliga häckningstiden infaller i maj-juli. Hanarna anländer först till häckningsområdena och börjar att etablera revir. Han börjar sedan att bygga en eller flera ”lekbon”. Dessa liknar det ordinarie boet men är inte lika fint fodrade på insidan. I detta avseendet skiljer den sig från trädgårdssångaren som bygger ytterst slarvigt lekbon. Honan väljer sedan ut ett av hanens lekbon och med hans hjälp slutförs byggandet. Den bygger ett skålformat bo av gräs, rötter, hår och strån som den gömmer nära marken i tät växtlighet. Honan lägger 4 till 6 ägg vilka ruvas omväxlande av båda föräldrarna i 11 till 13 dagar. Ungarna stannar i boet i 10 till 12 dagar. Arten utsätts ganska ofta för häckningsparasitism av gök som lägger sitt ägg i törnsångaren bo. Wikipedia Hämpling på Stora Karlsö Hämpling på Stora Karlsö (lågty. hempling (jfr ty. Hänfling), bildning till hampa; fågeln äter bl.a. hampfrön), Carduelis cannabina, art i fågelfamiljen finkar. Den blir 13–14 cm lång. Honan är oansenligt gråbrun, medan hanen har varmare brun färg på ovansidan, rött bröst och röd panna. Båda könen har vitt på vingarna och stjärtens sidor. Arten häckar framför allt i enbuskmarker men även inne i samhällen i häckar och buskar, speciellt tuja och cypress. Den livnär sig av frön och delvis även av insekter. Hämpling är i Sverige flyttfågel och tillbringar vintern i Central- och Sydeuropa. Den häckar i Sverige norrut till Uppland och sparsamt även upp längs norrlandskusten. Den finns också i större delen av Europa, Nordafrika och österut till v. Sibirien och v. Kina (Nationalencyklopedin). Tordmule på Stora Karlsö Tordmule på Stora Karlsö Alca torda, art i fågelfamiljen alkor. Den är 37–39 cm lång och svart på översidan, vit undertill. Näbben är kraftig och svart med vita tvärband, av vilka det bredaste fortsätter över näbben in mot ögat. I flykten kan den också skiljas från sillgrissla på att fötterna inte sticker ut bakom stjärten. Arten häckar både på klippbranter och på lägre steniga skär i norra Atlanten och i Östersjön, i Sverige framför allt på Karlsöarna och i norra Östersjön. Den och letar föda ungefär på samma sätt och på samma ställen som sillgrissla (Nationalencyklopedin).
Tordmule på Stora Karlsö Tordmule på Stora Karlsö Alca torda, art i fågelfamiljen alkor. Den är 37–39 cm lång och svart på översidan, vit undertill. Näbben är kraftig och svart med vita tvärband, av vilka det bredaste fortsätter över näbben in mot ögat. I flykten kan den också skiljas från sillgrissla på att fötterna inte sticker ut bakom stjärten. Arten häckar både på klippbranter och på lägre steniga skär i norra Atlanten och i Östersjön, i Sverige framför allt på Karlsöarna och i norra Östersjön. Den och letar föda ungefär på samma sätt och på samma ställen som sillgrissla. Nationalencyklopedin Tordmule i kontemplation 140531238 Ladusvala på Stora Karlsö Ladusvala på Stora Karlsö, Hirundo rustica, art i fågelfamiljen svalor. Den blir 17–19 cm lång, är på ovansidan glänsande blåsvart och undertill rent vit med rödbrun haka och strupe, nedtill avgränsat av ett svart bröstband. De yttre stjärtpennorna är smala och kraftigt förlängda. Arten häckar i odlingsbygder i byggnader och under broar i hela Sverige utom i fjällen. Den häckar vidare i hela Europa (utom på Island), i Nordafrika, i stora delar av Asien och i Nordamerika och övervintrar i tropiska Afrika, Syd- och Sydöstasien resp. Sydamerika. Den är en av världens mest spridda landfåglar och livnär sig av små, flygande insekter (Nationalencyklopedin). Ladusvala på Stora Karlsö Ladusvala på Stora Karlsö, Hirundo rustica, art i fågelfamiljen svalor. Den blir 17–19 cm lång, är på ovansidan glänsande blåsvart och undertill rent vit med rödbrun haka och strupe, nedtill avgränsat av ett svart bröstband. De yttre stjärtpennorna är smala och kraftigt förlängda. Arten häckar i odlingsbygder i byggnader och under broar i hela Sverige utom i fjällen. Den häckar vidare i hela Europa (utom på Island), i Nordafrika, i stora delar av Asien och i Nordamerika och övervintrar i tropiska Afrika, Syd- och Sydöstasien resp. Sydamerika. Den är en av världens mest spridda landfåglar och livnär sig av små, flygande insekter. Nationalencyklopedin
Fyren på Stora Karlsö Den klassiska vyn av fyren på Stora Karlsö Stora Karlsö Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare Stora Karlsö Fika ovanför fågelberget på Stora Karlsö
Sillgrisslor på Stora Karlsö Sillgrisslor på Stora Karlsö Klipphylla Sillgrissla på Stora Karlsö Sillgrisslor på Stora Karlsö. Sillgrissla (Uria aalge) är en medelstor havsfågel som tillhör familjen alkor. Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken. Sillgrisslor på Stora Karlsö Sillgrisslor på Stora Karlsö. Sillgrissla (Uria aalge) är en medelstor havsfågel som tillhör familjen alkor. Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken.
Sillgrisslor på Stora Karlsö Sillgrisslor parar sig (varav en ringvia) på klipphylla på Stora Karlsö Sillgrisslor på Stora Karlsö Sillgrisslor parar sig (varav en ringvia) på klipphylla på Stora Karlsö Fyren på Stora Karlsö Fyren på Stora Karlsö Sillgrissla på Stora Karlsö Sillgrisslor (Uria aalge) varav en ringvia på klipphylla på Stora Karlsö. En viss procent (som ökar ju längre norr ut man kommer) har en vit ring runt ögat och ett vitt streck bakåt över kinden kallas för "ringvia". På vintern är även hakan och området bakom ögat vitt är Sillgrisslan är en medelstor havsfågel som tillhör familjen alkor. Båda könen är svarta eller mörkbruna på ryggen, huvudet och översidan av vingarna vilket kontrasterar mot den vita buken.
Fyrplatsen på Stora Karlsö 140531309 Svärta vid Stora Karlsö Svärtor på och under vattnet. Svärta, Melanitta fusca, art i andfågelfamiljen Ana´tidae, underfamiljen dykänder. Den är 51-58 cm lång. Hanen är svart med rödgul näbb, honan mörkbrun med ljusa ansiktsteckningar; båda har vita armpennor. Arten häckar i små sjöar och tjärnar i barrskogsbältet och på tundran i Eurasien och Nordamerika, i Sverige i fjällkedjan söderut till Dalarna och vid östersjökusten söderut till n.ö. Skåne (Nationalencyklopedin). Svärtor vid Stora Karlsö Svärta, Melanitta fusca, art i andfågelfamiljen Anatidae, underfamiljen dykänder. Den är 51-58 cm lång. Hanen är svart med rödgul näbb, honan mörkbrun med ljusa ansiktsteckningar; båda har vita armpennor. Arten häckar i små sjöar och tjärnar i barrskogsbältet och på tundran i Eurasien och Nordamerika, i Sverige i fjällkedjan söderut till Dalarna och vid östersjökusten söderut till n.ö. Skåne (Nationalencyklopedin). Sillgrissla med lucism på Stora Karlsö Sillgrissla med medfödd pigmentförändring, som medför brist på mörkare pigment = leucism.
Knölsvanar på Stora Karlsö Svanfamilj viod bryggan på Stora Karlsö Stora Karlsö kl 2150 Stora Karlsö kl 2150 Hämpling på Stora Karlsö Hämpling på Stora Karlsö (lågty. hempling (jfr ty. Hänfling), bildning till hampa; fågeln äter bl.a. hampfrön), Cardue´lis canna´bina, art i fågelfamiljen finkar. Den blir 13-14 cm lång. Honan är oansenligt gråbrun, medan hanen har varmare brun färg på ovansidan, rött bröst och röd panna. Båda könen har vitt på vingarna och stjärtens sidor. Arten häckar framför allt i enbuskmarker men även inne i samhällen i häckar och buskar, speciellt tuja och cypress. Den livnär sig av frön och delvis även av insekter. Hämpling är i Sverige flyttfågel och tillbringar vintern i Central- och Sydeuropa. Den häckar i Sverige norrut till Uppland och sparsamt även upp längs norrlandskusten (Nationalencyklopedin). Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö –(Sylvia communis) tillhör familjen sångare. Det latinska namnet betyder "Allmän i skogen" Törnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger 12 till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben. Hanen har grå och honan brun hjässa. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal. I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Nationalencyklopedin
Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö –(Sylvia communis) tillhör familjen sångare. Det latinska namnet betyder "Allmän i skogen" Törnsångaren blir omkring 13 till 15 cm lång och väger 12 till 17 gram. Ovansidan är gråbrun, vingarna är rödbruna och undersidan är beigevit. Den har vitaktig strupe, tunn vit ögonring, relativt lång stjärt och beige ben. Hanen har grå och honan brun hjässa. En törnsångare kan bli upp till åtta år gammal. I Sverige förekommer törnsångaren allmänt i de södra och mellersta delarna av landet och utmed Norrlandskusten. Nationalencyklopedin Tidig morgon på Stora Karlsö Tidig morgon på Stora Karlsö Spindelväv på Stora Karlsö Spindelväv på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö Törnsångare på Stora Karlsö
Silvertärna på Stora Karlsö Silvertärna på Stora Karlsö, Sterna paradisaea, art i fågelfamiljen tärnor. Den är 33–35 cm lång och vit med ljusgrå vingar, svart hjässa och blodröd näbb. Under häckningstiden är kroppens undersida grå. Arten häckar vid kuster och sjöar på norra halvklotet i tempererade–arktiska områden. Den tillbringar vintern framför allt i det antarktiska packisbältet och är den fågelart som har längst flyttväg. Födan utgörs främst av småfisk. Nationalencyklopedin Tordmule på Stora Karlsö Tordmule på Stora Karlsö Större strandpipare på Stora Karlsö Större strandpipare på Stora Karlsö, Charadrius hiaticula, art i vadarfågelfamiljen pipare. Den är 18–20 cm lång och ljust brun på ovansidan, vit undertill med svart bröstband och svart teckning i ansiktet. Benen och näbbens bas är gula. I flykten syns ett vitt vingband på varje vinge, vilket skiljer den från mindre strandpipare. Arten häckar på sandstränder vid kusten och på fjällhedar i n.v. Europa, bl.a. i stora delar av Sverige. Nationalencyklopedin Storskrakar vid Stora Karlsö Storskrake vid Stora Karlsö, Mergus merganser, art i andfågelfamiljen Ana´tidae, underfamiljen dykänder. Den är 58-66 cm lång. Hanen är svart på ryggen och vit med gulrosa ton på undersidan och har mörkt grönglänsande huvud. Honan, som kallas skräcka, är grå med vit buk och brunt huvud. Båda könen har hängande nacktofs. Arten häckar vid klarvattensjöar och vattendrag, lokalt också vid kuster i Eurasien och Nordamerika, i Sverige norrut från n.ö. Skåne. Nationalencyklopedin
Grönfink på Stora Karlsö Grönfink på Stora Karlsö, Carduelis chloris, art i fågelfamiljen finkar. Den blir 14–15 cm lång, är olivgrön på ovansidan och gulgrön undertill med ett gult band längs vingkanten och med gult på sidorna av stjärtens bas. Honan är mer grågrön och svagt streckad. Arten livnär sig framför allt av frön men äter även knoppar och en del insekter. Den kommer ofta fram till fågelborden på vintern. Grönfink häckar i Sverige från Skåne till södra Norrbotten i enbuskmarker, parker, trädgårdar och odlingsbygd. Fåglar från norra och mellersta Sverige drar söderut under vintern. Arten finns i hela Europa och Nordafrika. Nationalencyklopedin Fågeklippa på Stora Karlsö med tormullor och sillgrisslor 140530140