Småkryp, insekter

Insekter (Insecta) är en klass inom leddjuren och utgör den artrikaste djurgruppen bland landdjuren. Det vetenskapliga namnet, Insecta, kommer från latin och betyder "insnörd". Vetenskapen som ägnar sig åt insekter kallas för entomologi.
Divjaka nationalpark  Allmän smaragdflickslända (Lestes ponsa) på olivträd i Divjaka nationalpark. Lestes tillhör familjen smaragdflicksländor. Aspglansbagge  Aspglansbaggen tillhör ordningen Skalbaggar (Coleoptera), familjen Bladbaggar (Chrysomelidae) och underfamiljen Glansbaggar (Chrysomelinae).  Aspglansbaggen finns i nästan hela Sverige, framförallt där det växer aspar. Honorna är störst. Övervintrar på marken bland löv och mossa. Kan avge en illaluktande vätska när de känner sig hotade. Bi  Bi suger nektar. Blodröd ängstrollslända  Blodröd ängstrollslända (Sympetrum sanguineum)  flyger gärna vid stillastående och långsamt rinnande vatten, samt vid dammar och diken. Finns från Skåne i söder upp till Dalarna och Gästrikland. Hanen är intensivt röd medans honan är mera orange. Benen är helsvarta. Vingarna är genomskinliga och längst ut på vingarna har den vingmärken som är mörk i mitten och ljusare brunrött i kanterna. Blomflugor  Blomflugor och ängsvädd.
Bärfislarv Fläckig blombock 2  Snylthumla och ängbockar på ängsvädd (Succisa pratensis). Ängssnylthumla (Bombus sylvestris) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) som tillhör undersläktet snylthumlor. Fyrfläckad trollslända  Fyrfläckad trollslända slog sig till ro på en blompinne nedanför altanen Fyrfläckad trollslända  Fyrfläckad trollslända (Libellula quadrimaculata) vid Länna Bruk. Finns i de mest skiftande miljöer från kusten till fjällen, i näringsrika vatten, kanaler, diken och även något bräckta vatten. Störst täthet tycks råda i något mer näringsfattiga och sura miljöer. Den koloniserar snabbt nya vatten, och är känd för att vandra. Larvutvecklingen är tvåårig (Trollsländeföreningen).
Fyrfläckad trollslända Geting Gräsgrön guldbagge  Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata) i älggräs vid Länna bruk. Gräsgrön guldbagge  Gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata). Harkrank
Honungsbi  Honungsbi lämnar Kungsmynta. Honungsbi  Honungsbi stoppar in sugröret Honungsbi  Honungsbi sörplar nektar på Kungsmynta. Humlebagge  Humlebagge (Trichius fasciatus) är en skalbagge som tillhör ordningen bladhorningar. Längd 10-16 mm. Ses ofta på blommor såsom älgört, vildros, tistlar och flockblommiga växter där den äter pollen. Larven lever i murket trä, ofta i björk. Tirana  Guldbagge på klippros Cistus salvifolia) i nationalparken Datji .
Påfågelögalarv Liljebagge  Liljebagge på krollilja. Kalkbro naturreservat  Mindre bastardsvärmare (Zygaena viciae) i Kalkbro naturreservat. Nordisk kärrtrollslända  Nordisk kärrtrollslända (Leucorrhinia rubicunda) i Johannestorp, Strängnäs. Nyckelpiga
Nyfångad i spindelnät Ockragul lavspinnare  Ockragul lavspinnare (Eilema lutarellum) vid Länna Bruk. Förekommer tämligen allmänt från Sk till Vb. Vingbredd 21-30 mm. Larven lever på lavar, förpuppning i en kokong på näringsväxten eller i en barkspringa. Parande ängsblombockar  Parande ängsblombockar Röda kålfisar  Parande röda kålfisar Flicksländor  Parande flicksländor i Stora Vika.
Prästbagge  Prästbagge (Rhagonycha fulva)j Randig skulderbock  Randig skulderbock (Oxymirus cursor). Sjöflickslända  Sjöflickslända (Enallagma cyathigerum) Johannestorp, Strängnäs. Sjösandslända  Sjösandslända (Epheme vulgata), Strängnäs. Blodröd ängstrollslända  Blodröd ängstrollslända
Mätare vid Östra magsjön  Snövit streckmätare (Cabera pusaria) är en fjärilsart i släktet Cabera och familjen mätare. Spjutflickslända  Spjutflickslända (Coenagrion hastulatum) Johannistorp, Strängnäs. Stor Tordyvel Strimlus  Strimlus i  kalkbrottet i Kalkbro, Åkers bergslag. Strimlusen är ingen lus utan en skinnbagge. Genom sin storlek (10-11 mm) och röda färg med svarta längsstrimmor utgör de en praktfull anblick när de, ofta flera tillsammans, sitter i vita blommorna av flockblomstriga växter. Näringsväxterna är flockblomstriga växter, hos oss vanligen hundloka. I trädgårdar ses den ofta på kummin eller spansk körvel. Den är dock inte något skadedjur. Både nymfer och fullbildade djur suger fruktämnen och frön. Arten övervintrar som fullbildad i lövförna i skogsbryn och under buskar. När näringsväxterna börjar blomma ses de där från juni-juli, sysselsatta med parning och äggläggning. Nymferna är bruna med gula teckningar. De blir fullbildade från början av augusti och är till en början blekt gulröda. I augusti till början av september flyger de till närbelägna övervintringsplatser. Arten behöver mycket sol och värme för sin utveckling. Solfattiga eller kyliga somrar hinner många djur inte bli fullbildade innan höstkylan kommer. Dessa djur dör, eftersom strimlusen bara kan övervintra som fullbildad insekt. Varma, solrika somrar ökar populationen i storlek, och kommer flera sådana i rad utökar strimlusen sitt utbredningsområde. Ogynnsamma somrar medför motsatsen. Arten uppvisar därför stora skillnader i individantal och i antalet rapporterade lokaler mellan olika år.  Arten har en vidsträckt utbredning från Mellan-och Sydeuropa bort till södra Sibirien och Centralasien. I Sverige hittades den första gången 1817 i Berga i östra Småland. Där fanns den kvar till mitten av 1850-talet, men påträffades där igen i början av 1940-talet och finns fortfarande kvar. Även från Skåne finns ett 1800-talsfynd. 1916 dök den upp i Södermanland (Enskede) där den hållit sig kvar och spritt sig. Strimlusen och är nu vanlig i stora delar av Södermanland, Uppland, södra Västmanland och Östergötland. Från östra Småland har den spritt sig till Öland. Under 1990-talet har den påträffats på Gotland, i västra Skåne och i Danmark. Alla dessa nyfynd kan tillskrivas spridning från Baltikum, Polen och Nordtyskland där strimlusen spritt sig norrut. Strimlusen är med sin starka koppling till Södermanlands ett naturligt val som landskapsinsekt. Större frågeteckenbock på smörblomma vid naturstigen
Större rödögonflickslända (Erythromma najas) hona Divjaka nationalpark  Större sjötrollslända, hane, (Orthetrum cancellatum) även kallad stor blåtrollslända i Divjaka nationalpark. Större ängstrollslända i Divjaka np  Större ängstrollslända (Sympetrum striolatum) vid nationalparkens besökscentrum. Tegelröd ängstrollslända  Tegelröd ängstrollslända (Sympetrum vulgatum), hona,  i Divjaka nationalpark. Svävfluga  Svävfluga (Hemipenthes maurus).
Svävfluga  Stor svävfluga vid tjärblomster på Åsa gravfält 22 maj 2019. Svävfluga  Stor svävfluga på Åsa gravfält, Överselö 22 maj 2019. Timmerman  Timmerman vid trappan i Sanda. Tegelröd ängstrollslända  Tegelröd ängstrollslända på en blompinne nedanför altanen i Sanda. Äggspindel 190727
Kalkbro naturreservat  Ängsblombockar (Stenurella melanura) på en säfferot (Seseli libanotis) i Kalkbro naturreservat.