Bagge på smörblomma vid naturstigen Blomfluga mot Ålandsrot Blomfluga ovanför stenros Blomfluga på Budleja Blomfluga på Johannesört
Blomfluga på vit solhatt copy Blomfluga på vit solhatt Blomfluga vid Fackerblomster Blomfluga Fläckig blombock
Fyrfläckad trollslända Geting i buskblomma 120805 Bronsfärgad guldbagge (Cetonia aurata)  Guldbaggar (Cetoniinae) är en underfamilj i familjen bladhorningar som i sin tur tillhör skalbaggarna. I Sverige finns 3 arter, däribland gräsgrön guldbagge (Cetonia aurata) och olivgrön guldbagge (Potosia cuprea). Harkrank på Kungsljus Honungsbi lämnar Kungsmynta
Honungsbi på Kungsmynta Honungsbi på Lammöra (Stachys byzantina) Honungsbi på Röd rubeckia. Honungsbi stoppar in sugröret Honungsbi suger nektar på Kungsmynta
Honungsbi sörplar nektar på Kungsmynta Humla besöker johannesört (Hypericum perforatum) Humla på lammöra Humla på Sötväppling (Melilotus officinalis) Humla suger nektar (detalj)
Humla suger nektar på lammöra Husfluga på Oxbärsbuske Insekt på armen Larv Långbent insekt
Långhorning Monstret i örtagården - pärlemorfjäril 120903 Nordisk kärrtrollslända (Leucorrhinia rubicunda, Johannistorp Nyckelpiga i örtagården 120903 Nyckelpiga klättrar upp
Parande röda kålfisar Parande sländor i Stora Vika Rovfjäril (Pieris rapae) på johannesört Rovfjäril på Kungsmynta (Origanum vulgare) Rovfjäril på Mynta
Sjöflickslända (Enallagma cyathigerum) J-torp Sjösandslända (Epheme vulgata) på fönsterkarmen Skalbagge Slända flygande Spjutflickslända (Coenagrion hastulatum) Johannistorp
Stekel och blomfluga i Stora Vika Storullbi suger nektar Strimlusen  Fotograferad i kalkbrottet i Kalkbro, Åkers bergslag Strimlusen är ingen lus utan en skinnbagge. Genom sin storlek (10-11 mm) och röda färg med svarta längsstrimmor utgör de en praktfull anblick när de, ofta flera tillsammans, sitter i vita blommorna av flockblomstriga växter. Näringsväxterna är flockblomstriga växter, hos oss vanligen hundloka. I trädgårdar ses den ofta på kummin eller spansk körvel. Den är dock inte något skadedjur. Både nymfer och fullbildade djur suger fruktämnen och frön. Arten övervintrar som fullbildad i lövförna i skogsbryn och under buskar. När näringsväxterna börjar blomma ses de där från juni-juli, sysselsatta med parning och äggläggning. Nymferna är bruna med gula teckningar. De blir fullbildade från början av augusti och är till en början blekt gulröda. I augusti till början av september flyger de till närbelägna övervintringsplatser. Arten behöver mycket sol och värme för sin utveckling. Solfattiga eller kyliga somrar hinner många djur inte bli fullbildade innan höstkylan kommer. Dessa djur dör, eftersom strimlusen bara kan övervintra som fullbildad insekt. Varma, solrika somrar ökar populationen i storlek, och kommer flera sådana i rad utökar strimlusen sitt utbredningsområde. Ogynnsamma somrar medför motsatsen. Arten uppvisar därför stora skillnader i individantal och i antalet rapporterade lokaler mellan olika år. Arten har en vidsträckt utbredning från Mellan-och Sydeuropa bort till södra Sibirien och Centralasien. I Sverige hittades den första gången 1817 i Berga i östra Småland. Där fanns den kvar till mitten av 1850-talet, men påträffades där igen i början av 1940-talet och finns fortfarande kvar. Även från Skåne finns ett 1800-talsfynd. 1916 dök den upp i Södermanland (Enskede) där den hållit sig kvar och spritt sig. Strimlusen och är nu vanlig i stora delar av Södermanland, Uppland, södra Västmanland och Östergötland. Från östra Småland har den spritt sig till Öland. Under 1990-talet har den påträffats på Gotland, i västra Skåne och i Danmark. Alla dessa nyfynd kan tillskrivas spridning från Baltikum, Polen och Nordtyskland där strimlusen spritt sig norrut. Strimlusen är med sin starka koppling till Södermanlands ett naturligt val som landskapsinsekt. Större sjötrollslända i Stora Vika Svävfluga (Hemipenthes maurus)
Timmerman Trollsl�nda p� blompinne  Trollsl�ndan slog sig till ro p� en blompinne nedanf�r altanen Trollslända på kanoten 2